sympathyforme

Har suttit och snackat med Helenus på msn hela kvällen, och Lars låt "Normal" som det upprepande gånger sjunges "What's normal?" i, får för mig en ännu större betydelse. Jag vet att normal är i alla fall inte är definitionen på mig och Helen. Och tur är väl det! För annars skulle jag inte ha fått alla dessa skrattanfall som jag haft ikväll, och jag gör mig beredd på ett samtal från hyresvärden som ringer angående klagomål från grannarna som inte kunnat sova på grund av allt mitt skratt.

Men men. Ett gott skratt förlänger livet, och girls just wanna have fun, eller hur, Helen? ;)


Bild från i somras, då vi heller inte var normala.