!!!

http://svtplay.se/v/1898601/ra...l_globen

Nej. Jag har inga ord, förutom; YYYYYEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEESSSS!!!

HELENUS ÄR HÄR!

Nu är jag glad igen, trots sura miner från igår kväll! Helenus har anlänt och vi har precis käkat lite pasta och kyckling och så fort hon är klar i duschen ska vi börja göra oss i ordning för kvällen. Blir att gå ut och dansa och träffa folk och ha det allmänt jävligt skoj!


I höstas när Helenus var här, på Palace!

Sur

Hej, jag är arg!

Tack och lov att Helenus kommer i helgen och muntrar upp mig :)


Totalt omotiverad

Jag sitter här och försöker vara seriös och ambitiös och plugga. Men det går inget vidare. Är så sjukt omotiverad och vill helst av allt bara lägga mig ner i soffan och käka chips och glo på film hela dagen. Jag är väl egentligen aldrig särskilt motiverad till att plugga, men nu är det värre än vanligt vilket har sina anledningar. Jag är arg och jag har ont i magen. Kan liksom inte bli bättre! Det enda som för tillfället får mig att ens orka har Word-dokumentet uppe och böckerna öppna är tanken på att Helenus kommer hit imorgon och att vi ska ha det roligt hela helgen. Imorgon ska vi gå ut och på lördag ska hon agera personligt stöd åt mig då Darin uppträder på melodifestivalen, vilket är oerhört välbehövligt. Så, med tanke på allt det borde jag klara mig igenom detta plugg och även examiniationen imorgon. Jag behöver alla lycka till jag någonsin kan få, people!

Ciao.


Kommunikationsproblem

Vissa, de man helst inte vill ska ha det, har tydligen svåra kommunikationsproblem.

Det kan inte vara lätt. Inte heller när det går ut över mig.

Send me a text-message, please?


Morgonuppdatering!

Ja, trots att jag var förbannad på KLT under självaste alla hjärtans dag så slutade dagen ändå perfekt. Jag är glad!

Nu ska jag snart försöka sätta mig och plugga lite, har en del att skriva till Sannas och mitt grupparbete som ska vara klart till på fredag. Borde väl vara lite stressad men jag känner inte för att jag orkar vara det. Jag väljer att vara glad och ta det som det kommer, för det blir säkert bra, haha. Dock ska jag väl börja med att få i mig lite frukost och sätta i linserna så jag slipper snubbla omkring här i lägenheten. Min hårdrockdunkande granne vaknade till för typ en timme sedan, eller kom hem från skolan eller vad han/hon nu gjorde, tänk vilken koll man kan ha på sina granner genom att de dunkar musik så fort de är hemma.

Nej, nu blir det frukost. Ciao!

JÄVLA KLT!

Detta inlägg tillägnas KLT (Kalmar läns trafik, för er som inte vet) för att ha USLA tåg!

Jag hade spenderat helgen hemma i skogen och idag skulle jag åka hem. Redan innan jag anlänt till stationen Hultsfred var jag ganska övertygad om att tåget skulle ha ersatts med buss, som de varit den senaste 250 gångerna denna vinter! Jag blev därför ganska förvånad när det inte stod någon anmärkning på teven angående den linjen. Jippi, tänkte jag! Så när klockan blev 16.06 klev jag på tåget precis som jag skulle och smsade samtidigit med en kompis som antydde att jag hade flyt idag med tanke på att jag fått åka tåg - vilket jag höll med om!

När tåget hade anlänt till Berga, en station senare, stod vi stilla ett tag. Jag tänkte inte så mycket på det, i och med att tåget ofta brukar stå där ett tag och vänta in ett annat tåg. Men när det hade dröjt över en kvart började allt bli fundersam, vilket jag hade all rätt i. Plötsligt ropar konduktören ut i högtalarna att det är någon växellåda som krånglar, men att de försöker få igång den och att de även måste starta om tåget. Fem minuter senare ropar konduktören ut i högtalarna ännu en gång, med några dåliga nyheter. Växellådan går inte att laga, så det enda vi resenärer kan göra är att gå av och gå in i Berga stations väntesal. Klockan var då cirka 17.00 och vi blir informerade om att en ersättningsbuss beräknas komma in till halv sex. Hade jag kunnat hade jag räknat antalet suckar som hördes då i den lilla väntesalen. Ingen var glad, någon ringde runt till alla hon kände typ och skrek och klagade på vilka skit-tåg klt har, några barn satte sig på golvet och tjöt för att de var frustrerade och jag själv började söka empati hos olika sms-kontakter. Tiden gick och klockan blev snart halv sex och någon buss hade fortfarande inte kommit. Jag som höll på att dö av värmeslag gick ut och fortsatte min väntan där bland andra resenärer som också valde kylan före värmen. Vi fick snart reda på att bussen nu beräknades anlända kvar i, vilket självklart heller inte skulla stämma. Fem i sex, 25 minuter efter att tåget skulle varit i Kalmar, kom bussen till Berga. Jag småsprang och satte mig nöjt i ett säte och började höra av mig till mina emapti-kontakter i telefonen.

Det kändes riktigt bra att sitta på bussen efter en sådan lång väntan, även om det var en bit kvar till Kalmar. Klockan halv sju, då vi anlänt till Blomstermåla börjar vår konduktör prata i högtalarna igen. Jag blev riktigt oroad, men slappnade av då det handlade om byte för folk som skulle till Mönsterås. Jag andades dock ut helt i onödan. Hon hade sparat de dåliga nyheterna till sedan och meddelade att vi skulle byta buss. BYTA BUSS! För att den vi åkte på att skulle till Linköping (av någon jävla anledning) och att vi skulle få VÄNTA i 20 minuter i Blomstermåla på vår buss. Jag kan säga som så att det inte är många gånger jag hört så många sväord från flera människor samtidigt, och jag var en av dem som svor kan jag lova. Jag ringde till mamma och meddelade de idiotiska nyheterna och jag kunde nästan inte hålla mig för skratt för situationen vår så ful!

En halvtimme senare anlände bussen till Blomstermåla och jag gick på med inga som helst förhoppningar om att den skulle ta oss alla till Kalmar, vilket den otroligt nog gjorde sedan. Halv åtta var jag på stationen i Kalmar, två timmar senare än vad jag skulle ha varit. Jag var trött och så hungrig att jag skakade och hade ont i magen. Droppen kom dock när jag såg Kustpilen åka in på stationen, tåget som hade gått två timmar senare än det jag åkte med. Jag hade alltså kunnat åka hemifrån två timmar senare och ändå varit framme vid ungefär samma tid, jag hade dessutom fått åka i ett FINT tåg för en gångs skull, i vanliga brukar det vara ett skrutt-tåg från 50-talet. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Men jag beslöt mig för att skaka på huvudet och bara dra hemåt istället.

Och nu sitter jag här, dödstrött och fortfarande hungrig efter att ha vräkt i mig en massa nudlar. Jävla KLT!

Solstrålar

Det är sol ute idag, det märkte jag då dess oerhört starka strålar väckte mig halv elva i morse typ. Jag märkte det även när jag spatserade till supermarket med uppknäppt vinterjacka utan att frysa. Jag fick det även bekfräftat då det på löpsedlarna stod att våren är på väg. Jo, jag märkte det. Skönt är det i alla fall, hoppas på att solen är så pass stark att snön smälter. Jag skulle inte klaga, den har faktiskt varit här tillräckligt länge nu!


Solstrålar, bleka jag, vit tröja och vit vägg. Nästan så att jag försvinner!

Kalmartankar

Nu är jag trött! Kom hem från Sanna för en stund sedan och har precis käkat lite nu innan jag ska hoppa in duschen. Medan jag käkade satt jag och kollade runt och upptäckte att de nu börjat lägga upp sommarjobb på arbetsförmedlingens hemsida. Dags att börja söka! Det postiva med i år är att jag slipper sommarjobba i hemtrakterna. Då var det alltid krångel i och med att det går en buss varannan dag på sommaren in till stan och någon bil var sällan ledig. Denna sommar blir det till att söka här i Kalmar, vilket känns fantastiskt! Trots att jag förmodligen inte blir kvar här till hösten, får jag ändå ha kvar min lägenhet över sommaren fram till den 15:e augusti. I och med detta har jag börjat föreställa mig en sommar här i Kalmar. Sol, umgänge med vänner så fort jag inte jobbar, glass nere vid hamnen och förfester på min balkong, haha! En 20-årsfest här i min lilla etta har jag också börjat planerat, en fest som ska inkludera mina närmaste, både kusiner och vänner. Gah, vad jag längtar! Min kära vän Sanna har 20-årsfest på lördag och hon planerar en massor, vilket får mig att längta till min egen. Jag brukar i vanliga fall ALDRIG fira mina födelsedagar mer än på det viset att släkten kommer förbi på fika. Men denna sommar då jag fyller 20, då blir det annorlunda! Jag har sådana visioner om hur allt kommer att bli nu, så jag kommer bli högst besviken om något blir annorlunda. Det är så det känns i alla fall, haha.

Nu när jag snart bott halva tiden här i Kalmar börjar jag inse och tänka efter allt jag varit med om. Trots att det gått ett halvår har det hänt så himla mycket. Jag har träffat en drös med vänner som kommer kännas jobbigt att flytta ifrån. Jag har haft mitt första egna boende här som trots endast är på 26 kvadrat är ett underart boende som jag älskar något grymt! Det kommer att kännas när jag flyttar ifrån min älskade lägenhet. Att flytta till Kalmar är något av det bästa jag gjort. Jag trivs så bra här att det är helt makalöst. Jag älskar folket, jag älskar att kunna umgås med folket när och hur jag vill utan att det ska krångla med skjuts. Jag kan dra till någon när som och bestämma mig för att gå ut på krogen sent en kväll om jag får en förfrågan. Ofta känns det som att jag har mer vänner här än vad jag någonsin haft i Vimmerby. Även om jag umgås mer med vissa än andra, är det ändå som att jag har en större social krets här. Jag vet inte riktigt varför det är så, men jag gillar det! Jag har så mycket inplanerat nu för tiden att jag knappt hinner med att sitta och slappa en kväll, och det är flera veckor sedan jag hade en helg för mig själv och det är över en vecka sedan jag inte träffade en vän (om man inte räknar med skolan). Nästa lediga helg som jag vet om än så länge är den första helgen i mars, och då har jag varit upptagen varje helg ända sedan i mitten av januari. Jag förstår knappt själv att jag hinner med att plugga, haha!

Detta kanske verkar konstigt att jag lämnar för vissa, och det gör det egentligen för mig också. Anledningen till att jag flyttar är för att utbildningen jag vill gå inte finns här. Annars hade jag lätt stannt kvar, utan att tveka. Att jag nu kan vara kvar över sommaren gör mig otroligt lycklig! Jag var inte alls säker på detta först eftersom jag har studentlägenhet och inte får bo här om jag inte studerar, men efter att ha pratat med företaget som jag hyr hos och fått reda på att jag kan stanna här under sommaren, är det nu inga tvivel om det. Det känns underbart!

Glad - trots bad things!

Ifall ingen har märkt det; SHIT VAD SNÖ! Inte nog med det, jag är trött! Så trött att jag till och med försov mig i morse, vilket inte händer särskilt ofta. Tack och lov finns det folk som är mer vakna än jag och skickar sms så att jag kan vakna. Jag fick en ynka kvart att göra mig i ordning på i morse! Då skulle jag hinna med allt som man brukar ni vet. Linser, tandborstning, påklädning och allt sådant där och dessutom skulle jag skicka mitt arbete till en vän som var snäll och kunde skriva ut det åt mig i skolan, eftersom jag inte skulle hinna det när jag kom dit. Så det gick utav bara farten och jag kände mig inte alls särskild snygg när jag anlände till skolan. Bara för det fick vi första gången NÅGONSIN stå inför klassen och prata om en massa skit så verkligen alla kunde se mitt näst intill osminkade ansikte och oborstade hår. Men det bjuder jag väl på! Förutom allt detta har jag såklart ont i magen.

Nu har jag klagat klart och trots allt detta känner jag mig riktigt glad! Jag blev till och med kallad en positiv människa i dag på laborationen (läs seminariumet) i och med att jag hade valt två positiva ämnen att skriva om, medan andra fokuserade på till exempel mobbning och mikromakt. Jag själv hade valt skämt och lycka. Visst är det toppen? Imorgon kommer dessutom Helen och Daniel hit över helgen, vilket ska bli fruktansvärt roligt! Imorgon ska jag laga mat till dem kommer (wish me luck) och på lördagskvällen ska vi gå ut och äta och därefter ska vi ut till någon krog och ta en öl eller två. Låter inte även det toppen?

Nu ska jag dock städa. Ja, jag städar klockan nio på kvällen. Eftersom det ska vara tyst här efter tio och min dammsugare låter som ett helt sågverk, får man passa på.

Ciao!



Min framtid är åter igen bestämd!

Jag började för en stund sedan på ett långt och fruktansvärt intressant (hehe) inlägg, men eftersom jag är slut i huvudet känns det bäst, både för mig och alla läsare, om jag fixar klart det imorgon då jag är lite klarare i huvudet.

Istället, ska jag berätta om min framtid! Japp, nu har jag bestämt och ändrat mig ännu en gång, och jag vågar inte säga att det är så här det kommer bli, men det är så planeringsschemat ser ut nu i alla fall. Jag funderar på att utbilda mig till elevassistent. Det känns som att det kan lämpa sig bra för mig. En sådan kan ha alla möjliga uppgifter! Det kan vara allt från att vara ett extra stöd för en särskild elev av någon anledning. Det kan vara att eleven till exempel har koncentrationssvårigheter eller läs - och skrivsvårigheter. Man kan även vara ett extra stöd för en särskild klass.

Denna utbildning är på ett år, och det ska tydligen vara en jättefördel om man har gått Barn - och fritid, precis som jag har gjort! Den finns på lite olika ställen i landet och mitt drömställe är Mölndal precis utanför Göteborg. Huruvida det ska gå till med boende och det är en annan femma. Annars finns utbildningen i Alvesta, i Stockholmsområdena, i Malmö och tror även det fanns någon i Jämtland.

Min plan är alltså, för tillfället, att utbilda mig till detta, börja jobba och medan jag jobbar skulle jag även vilja läsa en kurs på distans på halvfart. Detta är en kurs som en av Stockholms folkhögskolor har, en kurs som heter Socialpedagogiskt ungdomsarbete. Den ska lämpa sig för de som redan jobbar med människor, framför allt ungdomar då. Denna kurs kan alltså ge mig större möjligheter på arbetsmarknaden senare i framtiden, vilket självklart är toppen.

När jag tänker på det känns det bra. Jag får en sådan där bra magkänsla! Nu när jag dessutom har läst Psykologi och håller på att läsa Socialpsykologi, känns det som jag har en riktigt bra grund att stå på! Jag diskuterade även detta med min mamma och även hon tyckte det var en alldeles utmärkt idé och ansåg att allt detta skulle passa mig väldigt bra och drog även upp exempel på varför, som till exempel att jag ser barnet eller ungdomen som har det svårare, och inte bara fokuserar på det som barnet/ungdomen har svårt för. Eller vad man ska säga. Hur som helst, folket här som känner mig, vad tycker ni?

Trötta jag!

Idag har jag varit så fruktansvärt trött att jag antar att jag i år redan har haft den tröttaste dagen. Jag vad dödsslut redan igår, satt och tänkte på hur skönt det skulle vara att somna under förläsningen och att jag bara ville hem, trots att det som sades var intressant. Jag trodde då att idag skulle bli en bättre dag, jag skulle lägga mig tidigt och allt det där. Men inte gjorde jag det, av vissa (väldigt giltiga) "komplikationer" kom jag ändå inte i säng förrän mycket senare än vad jag tänkt.

Detta resulterade då i att jag som sagt var äckligt trött idag. Den tre timmar långa föreläsningen som började klockan tio var den värsta jag varit med om, trots att det även denna gång var intressant kunde jag inte förmå mig själv att hålla koncentrationen vaken. Den sista halvtimmen var förskräcklig. Jag halvsov och antecknade samtidigt, så min handstil var bra mycket värre än vanligt och jag ser knappt själv var det står. När jag inte skrev, nickade jag faktiskt till ibland, och de allra sista minuterna var jag på väg in i en högst olämplig sömn och hade inte lektionen avslutats då den gjorde kan jag slå vad om att det hela hade slutat med att jag hade dunkat huvudet i bänken och inte bara vaknat till, utan fått uppleva ett fruktansvärt pinsamt ögonblick. Jag kan säga att jag i alla fall piggnade till när jag kom ut i kylan på väg till bussen.

Jag sov i över två timmar efter maten. Jag drömde om mamma, Victor, farfar, katter och badmintonracket. Ikväll ska jag komma i säng tidigt, så länge inga komplikationer uppstår igen. Wish me luck!


Sista hemtentan

Nu är jag inne på slutspurten för den här Psykologi-kursen! Håller på med den sista hemtentan nu som handlar om socialpsykologi. Man får välja ut två problemområden och mitt första är varför man gillar vissa personer mer än andra. Trots att det inte är särskilt kul att sitta och skriva så är det trots allt väldigt intressant. Jag får hoppas på att det blir bra sedan och att ett G hamnar på pappret. Håll tummarna för mig!

Ciao!

What's normal?

Har suttit och snackat med Helenus på msn hela kvällen, och Lars låt "Normal" som det upprepande gånger sjunges "What's normal?" i, får för mig en ännu större betydelse. Jag vet att normal är i alla fall inte är definitionen på mig och Helen. Och tur är väl det! För annars skulle jag inte ha fått alla dessa skrattanfall som jag haft ikväll, och jag gör mig beredd på ett samtal från hyresvärden som ringer angående klagomål från grannarna som inte kunnat sova på grund av allt mitt skratt.

Men men. Ett gott skratt förlänger livet, och girls just wanna have fun, eller hur, Helen? ;)


Bild från i somras, då vi heller inte var normala.

KRASCH!

Jag hörde precis ett glas krascha sönder i någon lägenhet bredvid. Haha! Jag väntade på ett "MEN VAD FAN", men det kom aldrig. Antingen svär inte människan eller så är lägenheterna svärordsisolerade.

Ciao.

Info om dagen (och natten)

Dålig uppdatering, jag vet.

Idag har jag letat utbildningar och har ångrat och slutligen bestämt mig för 50e gången att jag SKA söka till utbildningen i Södertälje. Den socialpedagogiska ledarutbilndingen, alltså. Har även haft mail-kontakt med min mentor från gymnasiet angående vissa APU-omödömen som jag nu ska få skickade till mig, och som jag sedan kan skicka in som meritgrejer.

Annars har jag idag (eller inatt) upptäckt en helt ny sida av mig. Jag surfade runt på facebook, såg en sak som förmodligen skulle fått mig att gråta och känna mig värdelös om det hade varit som vanligt, istället blev jag arg och grymt irriterad och satt och skällde högt på datorn. Jag är stolt över mig själv.

Får inte glömma att jag pluggat. Duktigt!

Inrednings-freak

Nu är jag tillbaka i min lilla etta i Kalmar. Jag hade nästan glömt hur det känns att vara här, men nu känns allt som vanligt igen. Eller, nästan, för allt är nämligen inte som vanligt här inne. Jag har införskaffat mig en hylla till badrummet och även ett bord till soffan som även agerar matbord. Det är ett rött, äggformat bord med svarta ben som jag hittade på IKEAS barnavdelning och som jag älskar! Bordet som tidigare endast agerade soffbord var ett vitt, litet fyrkantigt bord som nu istället agerar keyboard-bord.

Det som är så bra med det här nya bordet är att det passar bra när man sitter i soffan och även när man sitter på en vanlig stol! Alltså kan flera personer sitta vid det utan att behöva trängas (inte så mycket i alla fall) och det finnt gott om plats för att ställa saker på det. Tidigare har jag suttit vid mitt skrivbord och ätit mat framför datorn, vilket har fungerat men, jag föredrar självklart detta.

Imorgon ska jag ta mig en tur till stan. Jag ska kolla om jag kan hitta några fina väggdekorer. En vägg här i lägenheten ser så oerhört tom och tråkig ut att jag nästan blir galen på den. Funderar även på att fixa en matta (som jag faktiskt inte äger någon än), eftersom jag insåg att det såg väldigt tomt ut på golvet på vissa ställen. Ja, som ni hör har jag funderat och haft att göra mycket med min lägenhet idag. Men det är väl så det blir, när man har varit borta länge och när man kommer tillbaka har man nya saker att inreda med, klart man blir lite inrednings-freakad.

Förutom min nuvarande lägenhets-mani vill jag hälsa grattis till min vän Sanna som fyller tjugo idag; GRATTIS!


Veckans låt

Enrique Iglesias - Don't You Forget About Me

Den gör ont, men jag älskar den!


Sängproblem

Jag satt i sängen med laptopen i knät och surfade runt, då min brorsa kom och satte sig bredvid mig.

Det gick någon minut.

Sedan sa det POFF, och ett ben till sängen åkte loss.

I min säng kan man inte vara två personer. Bra att veta!

Otur i Mario Kart

Något som irriterar mig är Victors Mario Kart, jag fattar inte vad det spelet har emot mig egentligen. För sådan otur som jag har så undrar jag om det inte är någon som fifflat med det. Nej, jag säger inte detta för att jag är en dålig förlorare, utan för att jag faktiskt tycker att jag har enorm otur, vilket min bror FAKTISKT håller med mig om. För liksom, det kan gå jättebra, jag ligger etta och bara sekunder innan jag ska passare målet får jag en ettabomb på mig, plus ytterligare ett skal, någon som kör på mig och är det riktigt illa kommer ett POW också. Under den här tiden som jag torteras hinner det passera ett antal andra förare och det brukar sluta med en pinsam sjätteplats. Vad är det för fel? Jag ska nu ta och spela det igen, för att se om min tur ha vänt.

Önska mig lycka till, people!


(http://ui27.gamespot.com/314/wallpaper_2.jpg)



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0