Granhuggning
Idag hade Victor och jag till uppgift att hugga en gran. Vi begav oss därför ut mot den mörka, småländska skogen.
När vi kommit utanför dörren och ut på grusgången fick Victor för sig att kasta snö på mig. Jag tänkte därför göra ett tappert försök att springa åt sidan för att undvika att få en massa kall snö på mig, istället slutade det med att jag halkade till och hamnade på marken. Jag tog emot mig med högerhanden först, vilket nu resulterar i att jag har ont i den. Stackars lilla jag, trodde faktiskt de första sekunderna efter att jag ramlat att jag stukat den. Victor ska snart få sota för det!
Taget med min "ruttna" (som Victor skulle sagt) mobilkamera.
I skogen var det snö överallt och kallt. Jag kände mig högst obekväm i mammas gummistövlar och min gamla, fula keps-mössa. Som tur är så kan man faktiskt gå omkring men knas-kläder på landet utan att känna sig som ett fån. Gummistövlarna var dock för korta vilket resluterade i 20 kilo i snö i vardera stövel och jag trodde mina vader skulle förfrysa innan vi hittade någon gran som dög. Victor fann dock den "perfekta" granen efter en stunds letande och sågade därmed ner den och bar sedan hem den, medan jag så duktigt bar på sågen.
Jag tyckte vi utförde vår uppgift fenomenalt. Utan avsågade fingrar, utan att gå vilse och (det var dock på håret) utan stukna handleder. Applåder till oss!
När vi kommit utanför dörren och ut på grusgången fick Victor för sig att kasta snö på mig. Jag tänkte därför göra ett tappert försök att springa åt sidan för att undvika att få en massa kall snö på mig, istället slutade det med att jag halkade till och hamnade på marken. Jag tog emot mig med högerhanden först, vilket nu resulterar i att jag har ont i den. Stackars lilla jag, trodde faktiskt de första sekunderna efter att jag ramlat att jag stukat den. Victor ska snart få sota för det!
Taget med min "ruttna" (som Victor skulle sagt) mobilkamera.
I skogen var det snö överallt och kallt. Jag kände mig högst obekväm i mammas gummistövlar och min gamla, fula keps-mössa. Som tur är så kan man faktiskt gå omkring men knas-kläder på landet utan att känna sig som ett fån. Gummistövlarna var dock för korta vilket resluterade i 20 kilo i snö i vardera stövel och jag trodde mina vader skulle förfrysa innan vi hittade någon gran som dög. Victor fann dock den "perfekta" granen efter en stunds letande och sågade därmed ner den och bar sedan hem den, medan jag så duktigt bar på sågen.
Jag tyckte vi utförde vår uppgift fenomenalt. Utan avsågade fingrar, utan att gå vilse och (det var dock på håret) utan stukna handleder. Applåder till oss!
Kommentarer
Trackback
