sympathyforme

- Jag begriper mig inte på det här med röntgen.

- Hurså?

- De fotograferar armarna, och så ser man benen.

Från boken Maare Tamm, Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom.

Jag säger bara: HAHAHAHAHAHAHA! Studentlitteratur behöver inte alltid vara tråkigt.

Just nu har jag det verkligen tråkigt! Helt ärligt är det nog den segaste kvällen hittills här, har aldrig varit riktigt uttråkad. Men nu är jag rastlös som bara den och har världens lust till att gå ut på en promenad, men det känns inte helt vettigt att göra det. Man vet aldrig vem som lurar i mörkret! ;)

Jag har inte något att skriva om ens. Detta är förfärligt. Hitta på något åt mig? Någon?

Jag tror jag hoppar in i duschen istället.

Jag sitter och funderar lite. På allt. På skolan, familjen, vännerna, framtiden, dåtiden, kärleken, mat, Idol och tågresan hem imorgon - kommer jag att orka läsa istället för att bara slappna av och lyssna på musik? Jag sitter även och väntar på att min tvätt ska bli färdig, så att jag kan slänga in den i torktumlaren innan Idol börjar och innan jag hugger in på min fetaostmacka och min chokladboll.

Ja, imorgon ska jag alltså hem. Det ska bli kul. Ser fram emot att träffa alla, om katterna har tjockat till sig och att få spendera lördagen med Emelie, Helen och Helens underbara småsyskon. Vi ska kolla in gymnasieskolan, fika och shoppa. Jag längtar verkligen ihjäl mig. Det blir dock en hel del pluggande också. Har två seminuarim nästa vecka och behöver förebereda mig mycket inför dem. Både läsa det sista i litteraturen och svara på de frågor som kommer att ställas och diskuteras. Jag är lite nervös, men förhoppningsvis går det bra.

Jag trivs väldigt bra här i Kalmar. Mycket bättre än vad jag egentligen vågade hoppas på. Allt är inte perfekt, självklart, men det är så pass bra att jag blir relativt lycklig. Känslan om att ha börjat om på nytt har ändå inte infunnit sig och jag börjar tvivla på att den kommer att göra det. Det är nog som en gymnasielärare sa tre dagar innan studenten, det spelar ingen roll hur långt bort vi flyttar, vi förblir ändå desamma. Alltså ligger problemen hos mig, och jag behöver göra någonting åt dem. Men jag har börjat, det är på gång. Snart kommer allt vara bra.

Babbel, jag vet. Det är förskräckligt. Förskräckligt är också att jag är oerhört dålig på att laga mat. Igår skulle jag överväldiga mig själv genom att koka potatis och göra fiskgratäng. Den slutliga menyn blev potatismos och fiskgratäng. Idag skulle jag göra hasselbackspotatis och lövbiff. Denna gång gick potatisen bra. Det var biffen som krånglade, eller jag krånglade med den, rättare sagt. Jag har någon slags fobi för att få en blodig biff eller rött kött. Därför stekte jag för länge vilket gjorde att kryddsmaken försvann. Men blodig blev den i alla fall inte, och det var väl det som var huvudsaken.

Nej nu ska jag dra mig till tvättstugan. Sedan blir det Idol, fetaostmacka och chokladbollar. Det kan jag inte misslyckas med!

Vet ni? Jag lyckades tvätta utan att bilda översvämmning och DESSUTOM använda torktumlare för första gången i mitt liv utan att något dramtatiskt hände. Jag är lite halvt stolt sådär. Tänk, vad lilla jag kan!

Nu sitter jag och äter lasagne (ja, jag vet vad klockan är) eftersom jag var otroligt hungrig. Ibland är det tur att man har lite gottis nedfryst, och att man inte är ett SÅ stort matvrak att man vräker i sig en hel lasagne. Jag må gilla mat (som är gott) men det finns självklart gränser.

Imorgon kommer Emmelie hit och SOM jag längtat! Ska bli oerhört roligt, allt som behövs gå igenom är en natts sömn och två timmars föreläsning om terapiformer sedan är det bara att njuta av helgen med Emmelie och Carola som anländer på lördag! Jag är taggad till max.

I övrigt trivs jag fortfarande bra i Kalmar! Tycker psykologikursen är oerhört intressant även om den är på en betydligt högre nivå än vad man är van vid. Dock känner jag igen mycket från gymnasiet, vilket underlättar en hel del faktiskt. Vi pratade ofta om sådant här och idag såg vi till och med en FILM som vi såg på gymnasiet en gång. Lite komiskt.

Till våren blir det nog att antingen läsa andra delen av psykolgikursen eller så ska jag ge mig på socialpsykologi. Socialpsykologi verkar vara mer min grej. Hade säkert valt det till denna höst om det funnits då, anledningen till att det finns nu är ju att högskolan här går ihop med Växjös universitet, därav blir det mer kurser att välja på, vilket alltid är trevligt! Hehe.

Nej om jag skulle ta och städa upp det sista här. Haha. Vi hörs!

Yo people!

Allt bra? Nu ska jag dra till tvättstugan. Första tvättiden här. Och nej, jag har inte gått runt i massa skitiga kläder i två veckor nu utan det är ju som sagt den första tiden jag fått här så när jag var hemma i helgen tog jag med mig kläder och tvättade där.

Det blir hur som helst intressant att se om jag får igång tvättmaskinen eller ej. Jag är ju så oerhört teknisk - not!

Wish me luck!

Jag tycker att Idol verkligen är fantastiskt bra och otroligt underhållnade! Nu när jag satt och tittade på det kom jag att tänka på Lars auditon förra året och blev helt enkelt bara tvungen att kolla in den på youtube. Jag vet inte hur många gånger jag egentligen har kollat på den, men nu var det ett tag sedan i alla fall och ja, jag är nog kär på nytt, haha. Han är verkligen något särskilt, hans musik och hans röst och hela hans personlighet. Snart släpper han en skiva och DEN ska jag köpa.

http://www.youtube.com/watch?v=vzorh9kpsw8



Kolla in detta alltså. Man kan ju inte bli annat än totalt såld!

Att bo i stan såhär har sina fördelar ibland. Något som jag tänkt på är att nu är inte chansen särskild stor att råka ut för strömavbrott när det blir en gudrun-storm ute. En risk som var väldigt stor när man bodde på landet. Vad jag inte visste är att jag tydligen inte bara ska uppskatta elen här, utan även det rinnande vattnet.

Nu är det dock inte en storm som ställt till problem, utan en sådan här:



Tydligen har kossorna hemma gått och trampat sönder någon slang som har gjort att vattnet inte kommer ut ur kranar och duschslangar längre. Jag lider verkligen med min familj, jag vet hur oerhört irriterad jag skulle varit, men OJ vilket skratt som flög ur mig när mamma skrev sms till mig och meddelade detta.

HAHAHAHHAHAHAHAHAHAH!

Wohohoho :) jag känner mig oerhört social just nu. Som sagt kommer Emmelie i helgen och nu verkar det även som att Carola hänger på. Idag har jag varit på stan med Sanna, vilket var oerhört trevligt och om ett tag kommer även Nawal hit och glor på Idol med mig, nyss satt jag och diskuterade med Emelie vilken dag hon kan komma hit, vilket förmodligen blir måndag till onsdag nästa vecka och i samma sekund som vi diskuterat klart skickar Helen sms om att jag ska hänga med upp till Linköping någon dag och hälsa på hennes pojkvän där, haha. Detta är en oerhörd skillnad mot hur det var när man bodde i skogen då det var i princip dött. Yes, I like this! Vet också att annat folk ska komma hit i framtiden och hälsa på och jag börjar undra om jag någonsin kommer att ha tid att plugga, haha. Aja, det löser sig! Jag är glad i alla fall.

På tal om något helt annat sitter jag och lyssnar på Darins gamla låtar och OJ vilket nostalgi! Fick världens ryck i och med att jag skrev lite om honom här igår på bloggen. Just nu lyssnar jag på "Who's That Girl" och det känns verkligen som att man är 15 år igen. Vilken tid det var! Någon gång får jag berätta mer om den tiden här i bloggen, haha! Ni lär inte tycka att jag är klok, men det är jag ju inte heller så spela roll!

I alla fall, som sagt var jag på stan med Sanna idag. Vi åt både pizza och kladdkaka (dock inte samtidigt) och gick runt på stan, förälskade oss i klänningar och hade oss. Tog inga bilder under vår stadstur, jag orkade helt enkelt inte. Jag köpte dock en mössa som jag är helt förälskad i!



Erkänn att den är snygg! Det är knappt så jag vill ta av mig den.

Imorgon är det föreläsning om nerospsykologi som gäller. Tydligen någon gästförläsare vi ska ha så får se hur det går, låter spännande, tror jag men lite halvt krångligt. Det börjar dra ihop sig till det första seminariumet nu också jag kan inte säga annat än att jag är nervös för det. Hur fan ska det gå? Jag förstår knappt hur det går till, men det lär kanske märkas och förhoppningsvis lär det förklaras innan vi sätter igång med det. Hoppas jag i alla fall.

Jaja, man kanske skulle ta och städa upp lite här nu innan Nawal kommer. Behöver ju inte se ut som en svinstia.

Ciao!

Jag känner mig lite lyxig. Ni vet kanske att jag har dragits med ett oerhört långsamt mobilt bredband, jag brukar inte bry mig så väldigt mycket om hastigheten, men detta var liksom katastrofalt. Värst var det såklart när jag bodde i skogen, men så fasligt mycket snabbare blev det heller inte när jag hamnade här i Kalmar. Eftersom jag tröttnat ganska rejält på det fick jag en idé om att testa nätet som redan finns i lägenheten och därmed ingår i hyran.

Så jag drog iväg på min cykel (och ja, jag lyckades att cykla här utan att bli överkörd av någon galen bilist) till Siba och köpte mig en nätverkskabel. Som den fattiga och optimistiska student jag är köpte jag den allra billigaste för 39 kronor som endast var en meter lång. Egentligen visste jag att den förmodligen inte skulle räcka, men som som sagt, jag är optimistiskt.

När jag kom hem sedan var en meter mycket riktigt på tok för kort, men jag löste det med att flytta skrivbordet där datorn står och det räckte precis - yeha! Fungerade, det gjorde det också, utan några som helst problem. Jag hade väntat mig att få ringa kundtjänst ett antal gånger och slåss med datorn hela kvällen, för det är så det brukar vara när man ska fixa något nytt med dessa apparater. Men det gick igång direkt, tack och lov! Och som det gick, så snabbt, så snabbt! För att ni ska förstå skillnaden kan jag säga att mitt mobila bredband hade en hastighet på cirka 1.8 Mbit (det heter så va?), medan nätet här i lägenheten har en hastighet på hela 100 Mbit! Så ni kan kanske tänka er hur svårt det är för mig att hinna med nu, hehe. Men jag kan nog vänja mig. Lyxigt är det i alla fall!