Ett april-skämt
Jag kom att tänka på en rolig grej medan jag satt och och kollade igenom en massa bilder i min bilddagbok. Jag var väldigt aktiv där ett tag och uppdaterade nästan varenda dag med bilder och texter om vad jag gjort under dagen. Såhär i efterhand är det otroligt roligt att ha en sådan sida, för så mycket man minns! Det var i alla fall en grej jag fastnade för nu, nämligen ett april-skämt som gick hem något otroligt bra!
Jag har som de allra flesta kanske vet en alldeles särskild relation till Darins musik som betyder något enormt för mig. Under den första tiden jag gillade Darin, då jag var fjorton - femton år, var jag ganska så galen och det enda som fanns i mina tankar och det enda som trillade ut ur min mun var Darin. Detta resulterade i att min brorsa utvecklade något sorts hat emot honom, jag antar att han blev otroligt trött på honom efter att ha hört allt mitt tjat. Darin var verkligen den värsta han visste.
Eftersom jag då var (och är även nu) ganska skämtsam och full av humor och har en lillebror som är (förlåt) väldigt lättlurad, sa jag till honom den första april 2007, att den tredje maj skulle Darin komma till Vimmerby i och med någon Astrid Lindgren-grej. Detta var ett arrangemang som uppmärksammades stort och ALLA skolor i hela kommuner var inbjudna för att se Darin uppträda, sa jag, vilket innebar att min lillebror skulle vara tvungen till att se en hel konsert med honom, och det var inga som helst problem att lura i honom detta. Han fick genast ångest och lade upp planer på att vara sjuk den dagen. Jag låtsades vara superglad och inombords höll jag på att dö av skratt. Det allra roligaste är dock att han trodde på detta hela april ut och det var inte förrän den tredje maj då det "skulle ha ägt rum" som jag avslöjade det och han insåg att alltihopa bara var ett stort skämt.
"Jag gick inte alls på att Darin skulle komma till Vimmerby!!!!" lät det då. Visst, brorsan!
Jag har som de allra flesta kanske vet en alldeles särskild relation till Darins musik som betyder något enormt för mig. Under den första tiden jag gillade Darin, då jag var fjorton - femton år, var jag ganska så galen och det enda som fanns i mina tankar och det enda som trillade ut ur min mun var Darin. Detta resulterade i att min brorsa utvecklade något sorts hat emot honom, jag antar att han blev otroligt trött på honom efter att ha hört allt mitt tjat. Darin var verkligen den värsta han visste.
Eftersom jag då var (och är även nu) ganska skämtsam och full av humor och har en lillebror som är (förlåt) väldigt lättlurad, sa jag till honom den första april 2007, att den tredje maj skulle Darin komma till Vimmerby i och med någon Astrid Lindgren-grej. Detta var ett arrangemang som uppmärksammades stort och ALLA skolor i hela kommuner var inbjudna för att se Darin uppträda, sa jag, vilket innebar att min lillebror skulle vara tvungen till att se en hel konsert med honom, och det var inga som helst problem att lura i honom detta. Han fick genast ångest och lade upp planer på att vara sjuk den dagen. Jag låtsades vara superglad och inombords höll jag på att dö av skratt. Det allra roligaste är dock att han trodde på detta hela april ut och det var inte förrän den tredje maj då det "skulle ha ägt rum" som jag avslöjade det och han insåg att alltihopa bara var ett stort skämt.
"Jag gick inte alls på att Darin skulle komma till Vimmerby!!!!" lät det då. Visst, brorsan!
Kommentarer
Trackback
