SKIT!
Gah! Bara för att jag ställt in mig helt och hållet på att söka elevassistentutbildningen i Mölndal och skrivit upp mig på varenda jävla bostadssida så kommer det fram NU att utbildningen inte startar i höst!!!!
Skit.
Skit.
SUNSHINES!
Idag väcktes jag av ett par solstrålar och min första tanke var: förbannade sol! Sedan, några sekunder senare: SOL?!??!??!?!?!
Nu kan våren få komma!
Nu kan våren få komma!
De framgångsrika serierna - därför lyckas dem!
Mina tre favorit tv-serier är Desperate Housewives, Sex and the City och Grey's Anatomy. Desperate Housewives har varit min ABSOLUTA favorit ända sedan det startade. Grey's Anatomy föll mig inte i smaken förrän senare, men när det väl föll var jag fast. Sex and the City började jag egentligen inte att titta på förrän det började bli tal om en film. Jag kan tänka mig att jag absolut inte är den enda i denna värld som har dessa tre serier som favoriter, men vad är det egentligen som fått mig att fastna för just dessa tre serier och varför har dessa blivit så populära? Jag funderade, och kom senare fram till att det finns flera likheter mellan dessa serier.
En stor likhet är On-and-off-förhållandet som huvudkaraktären eller en av huvudkarakätrerna alltid har. I Desperate Housewives är det Susan som har detta med Mike. Tänk själva, hur många gånger har de gjort slut, hur många gånger har de under tiden då de inte varit tillsammans och ibland även haft andra förhållanden däremellan, ändå haft som en magnet mellan dem som gör att de aldrig riktigt verkar sluta tänka på varandra? Likdant är det för Meredith och Derek i Grey's Anatomy. Det är exakt likadant här, trots flera göra-slut-episoder lyckas de ändå alltid hitta tillbaka till varandra, och det även trots Merediths svårigheter med att binda sig. Vilka som har detta On-and-off-förhållandet i Sex and City antar jag att ni redan vet? Just det, Carrie och Mr. Big. Tror knappast det undgått någon då det uppenbarar sig i nästan varenda avsnitt, trots att de ibland redan har "lyckliga" förhållanden med andra.
Andra karaktärer i serierna verkar dock inte tro på förhållanden. Föga förvånanden när de ser deras vänner krångliga fram-och-tillbaka-föhållanden. För att "undvika problem" ägnar de sig istället till att leka runt. Jag menar, se på Alex Karev i Greys, Edie Britt i DH, och Samantha Jones i SATC. Av någon skum anledning verkar det dock alltid sluta i att de sitter i ett förhållanden trots allt. Och allt verkar bra, till någon dör, blir dumpad på grund av att man tydligen fått sin partner sparkad från jobbet eller inser att hon egentligen älskar sig själv mer än sin partner. Kanske borde de fortsätta leka runt?
Ska man bortse från alla kärleksproblem som är övervägande likheter i dessa serier kan vi gå in på sjukdomar. För att få en lyckad serie, måste tydligen någon få cancer och sedan besegra den. Vilka var inte sjuka i cancer om inte Desperate Housewive's Lynette, SATC:s Samantha och Grey's Izzie? En annan likhet är att alla tre var blondiner.
I varje serie finns det också vissa samilngsplatser som huvudkaraktärerna samlas till, där de pratar och skvallrar och delar med sig av händelser i sina liv. I Desperate Housewives sker dessa samlingar alltid hemma hos någon av hemmafrurarna. I Sex and the City är det på det speciella fiket där de fyra väninnorna träffas varje lördagsmorgon(?) och äter frukost och redogör allt som hänt och kommer att hända. I Grey's Anatomy sker detta oftast under lunchen, och om det är i lunchrummet eller i något annat rum varierar.
Sedan finns det den här kaxiga och intelligenta karaktären i varje serie. Vad jag menar med det, är det den här som är alltid har svar på tal, som är realistisk, har båda fötterna på jorden och har en bra utbildning. I Grey's Anatomy har självklart alla bra utbildningar, men sedan har vi ju Cristina Yang. Den här lite kaxiga typen som kan allt och som var bäst i klassen. I Sex and the City är det Miranda Hobes som är den mest pålästa. Hon är hon som gick på Harvard och blev advokat, och för att bli det måste man självklart ha svar på tal på det mesta, vilket ingen kan förneka att hon har. Hon har den här lite kaxiga och ironiska attityden som inte många kan sätta emot. I mitt kära Desperate Housewives är det självklart Lynette som bär denna karkatär. Ni som sett programmet förstår nog varför. Hon är smart, har ett bra jobb och jag tror ingen undgått att lägga märket till hennes ironiska humor och ibland småkaxiga attityd.
Ju mer man tänker, desto fler likheter kommer man på. Jag tror att de här som jag tagit upp bara är några likheter och ju mer serierna fortsätter att rulla (om man bortser från Sex and the City som lagts ner) kommer det att komma fler likheter med tiden. Funderar ni någon gång på att göra en framgångsrik serie, är det kanske några av dessa saker ni ska se till att få med, det verkar ju ha gått bra hittills!
En stor likhet är On-and-off-förhållandet som huvudkaraktären eller en av huvudkarakätrerna alltid har. I Desperate Housewives är det Susan som har detta med Mike. Tänk själva, hur många gånger har de gjort slut, hur många gånger har de under tiden då de inte varit tillsammans och ibland även haft andra förhållanden däremellan, ändå haft som en magnet mellan dem som gör att de aldrig riktigt verkar sluta tänka på varandra? Likdant är det för Meredith och Derek i Grey's Anatomy. Det är exakt likadant här, trots flera göra-slut-episoder lyckas de ändå alltid hitta tillbaka till varandra, och det även trots Merediths svårigheter med att binda sig. Vilka som har detta On-and-off-förhållandet i Sex and City antar jag att ni redan vet? Just det, Carrie och Mr. Big. Tror knappast det undgått någon då det uppenbarar sig i nästan varenda avsnitt, trots att de ibland redan har "lyckliga" förhållanden med andra.
Andra karaktärer i serierna verkar dock inte tro på förhållanden. Föga förvånanden när de ser deras vänner krångliga fram-och-tillbaka-föhållanden. För att "undvika problem" ägnar de sig istället till att leka runt. Jag menar, se på Alex Karev i Greys, Edie Britt i DH, och Samantha Jones i SATC. Av någon skum anledning verkar det dock alltid sluta i att de sitter i ett förhållanden trots allt. Och allt verkar bra, till någon dör, blir dumpad på grund av att man tydligen fått sin partner sparkad från jobbet eller inser att hon egentligen älskar sig själv mer än sin partner. Kanske borde de fortsätta leka runt?
Ska man bortse från alla kärleksproblem som är övervägande likheter i dessa serier kan vi gå in på sjukdomar. För att få en lyckad serie, måste tydligen någon få cancer och sedan besegra den. Vilka var inte sjuka i cancer om inte Desperate Housewive's Lynette, SATC:s Samantha och Grey's Izzie? En annan likhet är att alla tre var blondiner.
I varje serie finns det också vissa samilngsplatser som huvudkaraktärerna samlas till, där de pratar och skvallrar och delar med sig av händelser i sina liv. I Desperate Housewives sker dessa samlingar alltid hemma hos någon av hemmafrurarna. I Sex and the City är det på det speciella fiket där de fyra väninnorna träffas varje lördagsmorgon(?) och äter frukost och redogör allt som hänt och kommer att hända. I Grey's Anatomy sker detta oftast under lunchen, och om det är i lunchrummet eller i något annat rum varierar.
Sedan finns det den här kaxiga och intelligenta karaktären i varje serie. Vad jag menar med det, är det den här som är alltid har svar på tal, som är realistisk, har båda fötterna på jorden och har en bra utbildning. I Grey's Anatomy har självklart alla bra utbildningar, men sedan har vi ju Cristina Yang. Den här lite kaxiga typen som kan allt och som var bäst i klassen. I Sex and the City är det Miranda Hobes som är den mest pålästa. Hon är hon som gick på Harvard och blev advokat, och för att bli det måste man självklart ha svar på tal på det mesta, vilket ingen kan förneka att hon har. Hon har den här lite kaxiga och ironiska attityden som inte många kan sätta emot. I mitt kära Desperate Housewives är det självklart Lynette som bär denna karkatär. Ni som sett programmet förstår nog varför. Hon är smart, har ett bra jobb och jag tror ingen undgått att lägga märket till hennes ironiska humor och ibland småkaxiga attityd.
Ju mer man tänker, desto fler likheter kommer man på. Jag tror att de här som jag tagit upp bara är några likheter och ju mer serierna fortsätter att rulla (om man bortser från Sex and the City som lagts ner) kommer det att komma fler likheter med tiden. Funderar ni någon gång på att göra en framgångsrik serie, är det kanske några av dessa saker ni ska se till att få med, det verkar ju ha gått bra hittills!
En tanke plus lite annan meningslös skit
I fredags på det examinerande seminariumet berättade en i kursklassen (eller vad man nu kallar det) att killar bedömmer tjejer om de är värda att satsa på, på samma sätt som de bedömmer om de ska köpa en bil eller inte. Utseendet, utrustningen (alltså typ personligheten) och sedan testkör man motorn (och som han i kursklassen sa, "ni förstår själva vad som menas med det"). Jag tyckte detta lät oerhört komiskt och fick upp en massa roliga tankar i huvudet och fick sitta och hålla mig så att jag inte skulle brista ut i ett asgarv. Efteråt sa jag till Sanna att jag förmodligen är en dålig bil och behöver lämnas in på reparation, eftersom jag trots en del "dejtande" fortfarande är så kallad singel (någon mer än jag som tycker att det ordet låter fult?). Sanna kom dock med den briljanta antydningen att en bil behöver en bra förare. Så förmodligen är det dåliga förare jag har haft, haha (jag menar inget personligt till någon)!
Anyway, kände för att dela med mig lite tankar bara. Sitter ännu en kväll i min ensamhet och håller på att gå under av rastlöshet. Har varit ensam två dagar i rad nu vilket är lite av ett rekord nu på ett tag. Jag längtar till på fredag då jag ska gå ut! Visserligen träffade jag folk i skolan idag och jag gör det även imorgon, men det är ändå inte samma sak och det är framför allt på kvällarna jag blir rastlös. På morgnarna och förmiddagarna är jag ändå så pass trött att jag knappt orkar vara social.
Nehe. Knasinlägg som vanligt med absolut noll mening i. Men det är väl det min blogg står för, totalt meningslösa inlägg. Jag bjuder dock på det, jag hoppas ni tycker det är skoj ibland i alla fall, hoho!
Ciao!
Anyway, kände för att dela med mig lite tankar bara. Sitter ännu en kväll i min ensamhet och håller på att gå under av rastlöshet. Har varit ensam två dagar i rad nu vilket är lite av ett rekord nu på ett tag. Jag längtar till på fredag då jag ska gå ut! Visserligen träffade jag folk i skolan idag och jag gör det även imorgon, men det är ändå inte samma sak och det är framför allt på kvällarna jag blir rastlös. På morgnarna och förmiddagarna är jag ändå så pass trött att jag knappt orkar vara social.
Nehe. Knasinlägg som vanligt med absolut noll mening i. Men det är väl det min blogg står för, totalt meningslösa inlägg. Jag bjuder dock på det, jag hoppas ni tycker det är skoj ibland i alla fall, hoho!
Ciao!
En sådan där tråkig kväll
GÄSP! Jag sitter här framför datorn och har oerhört trist och tråkigt. Det är så illa att jag till och med funderar på att gå och lägga mig, men så pass tråkigt att jag faktiskt kommer göra det är det inte. Funderar på att sätta mig och spela lite gitarr eller keyboard, men problemet är att jag inte orkar lyfta mig ur soffan. Jobbigt läge! Inget bra är det på teve heller och att sätta igång en film har jag inte heller lust med. Igår såg jag på "Titanic" och som vanligt blir jag oerhört deprimerad och sorgsen efter att ha sett den, jag förstår egentligen inte varför jag ibland envisas med att se den och hur jag kan tycka om den. Första halvan är i och för sig bra, men när man tänker på hur skit allt kommer att bli sedan blir man ändå deppig. Trots detta är det något fantastiskt över den filmen som jag älskar, och jag antar att det är därför den DVD:n står i min hylla och att den inte kastas i soporna.
Jag gjorde ett försök med att möblera om idag, men det gick inget vidare. Har flyttat några centimeter på mitt skrivbord men det var också det enda som gjordes. Jag vet inte hur jag vill ha det riktigt, det enda jag vet är att jag vill ändra på vissa saker. Det är dock svårt att ändra på vissa saker i och med att lägenheten inte är så stor. Vissa saker måste helt enkelt stå där de står. Sedan är det teven som även den måste stå där den står i och med antennuttaget i väggen, ska jag flytta den måste jag antingen ha sladden liggandes på golvet vilket bidrar till en ökad snubbel-risk här inne eller så måste jag på något vänster dra den upp mot väggen och sedan över taket och jag vet inte allt, vilket bara skulle innebära en massa arbete och då kommer jag fram till att den står bra där den står. Detta innebär då att soffan och bordet också måste stå där det står, så särskilt mycket förändringar i "vardagsrummet"/"matsalen" blir det inte heller. Jag får se om jag ger mig på "sovrummet"/kontoret" ikväll igen, om jag orkar resa mig ur soffan.
För övrigt upptäckte jag nyss att jag börjar klockan NIO imorgon, och även på onsdag. Eller kvart över rättare sagt, i och med den akademiska kvarten. Men ändå, varför ska man hålla på att börja så tidigit? Det innebär att jag snart bör dra mig mot sängen, vilket förmodligen ändå inte kommer att ske. Åh, i vanliga fall brukar vi börja vid kvart över tio vilket är tidigt nog, då går jag liksom upp kvart över nio och är stentrött. Jag förstår inte för fem öre hur jag orkade gå upp innan sex förr i tiden, jag ger mig själv credit för det!
Nehe, då skulle man kanske sätta igång med möbleringen då innan läggdags. Wish me luck!
BÄST HELG!
Denna helg har varit en superhelg, mycket tack vare att Helenus varit här! I fredags var vi som sagt ut och dansade och hade det allmänt skoj! Hon drog dock ikväll och det känns allt lite ensamt och tomt här i lägenheten utan henne. Jag får bara hoppas hon väljer att återvända snart igen, haha.
Och ja, som de flesta kanske vet satt jag bänkad framför teven igår klockan åtta med Helenus bredvid mig som personligt stöd. Det var melodifestivalen som gällde, som jag inte sett tidigare i år, men denna helg hade varit inplanerad sedan LÄNGE att jag skulle sitta och titta på det, med mobilen i handen för att vara redo att rösta järnet, på Darin! Och visst gjorde jag det. Hade laddat mobilen med lite pengar som endast skulle gå åt till att rösta, och som det var värt det, jag blev så fruktansvärt glad när han gick vidare! Dock var jag helt sjukt nervös och uppspelt genom hela programmet och precis innan de ropade ut att han gått vidare satt jag och stenglodde på teven utan att säga ett ljud, för att sedan när de sa hans namn skrika JAAAA!!!! Det var en sådan sjuk lättnad, jag hade seriöst slängt ut teven om han inte gått vidare. Jag älskar hans låt, och folket, ni måste hålla med om att när man jämför hans låt med de andra som tävlade är det helt jävla outstanding. Går han inte vidare till Eurovision är det fan fel på rösträknandet eller så har svenska folket fått spelet, vilket de i och för sig brukar få i sådana här sammanhang. Jag tänker i alla fall rösta järnet då med, om inte mer! Han ska fan vinna!
http://www.darin.nu/?sid=forum&pid=thread&id=125298&page=17
Och ja, som de flesta kanske vet satt jag bänkad framför teven igår klockan åtta med Helenus bredvid mig som personligt stöd. Det var melodifestivalen som gällde, som jag inte sett tidigare i år, men denna helg hade varit inplanerad sedan LÄNGE att jag skulle sitta och titta på det, med mobilen i handen för att vara redo att rösta järnet, på Darin! Och visst gjorde jag det. Hade laddat mobilen med lite pengar som endast skulle gå åt till att rösta, och som det var värt det, jag blev så fruktansvärt glad när han gick vidare! Dock var jag helt sjukt nervös och uppspelt genom hela programmet och precis innan de ropade ut att han gått vidare satt jag och stenglodde på teven utan att säga ett ljud, för att sedan när de sa hans namn skrika JAAAA!!!! Det var en sådan sjuk lättnad, jag hade seriöst slängt ut teven om han inte gått vidare. Jag älskar hans låt, och folket, ni måste hålla med om att när man jämför hans låt med de andra som tävlade är det helt jävla outstanding. Går han inte vidare till Eurovision är det fan fel på rösträknandet eller så har svenska folket fått spelet, vilket de i och för sig brukar få i sådana här sammanhang. Jag tänker i alla fall rösta järnet då med, om inte mer! Han ska fan vinna!
http://www.darin.nu/?sid=forum&pid=thread&id=125298&page=17
!!!
http://svtplay.se/v/1898601/ra...l_globen
Nej. Jag har inga ord, förutom; YYYYYEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEESSSS!!!
Nej. Jag har inga ord, förutom; YYYYYEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEESSSS!!!
HELENUS ÄR HÄR!
Nu är jag glad igen, trots sura miner från igår kväll! Helenus har anlänt och vi har precis käkat lite pasta och kyckling och så fort hon är klar i duschen ska vi börja göra oss i ordning för kvällen. Blir att gå ut och dansa och träffa folk och ha det allmänt jävligt skoj!
I höstas när Helenus var här, på Palace!
I höstas när Helenus var här, på Palace!
Sur
Hej, jag är arg!
Tack och lov att Helenus kommer i helgen och muntrar upp mig :)
Totalt omotiverad
Jag sitter här och försöker vara seriös och ambitiös och plugga. Men det går inget vidare. Är så sjukt omotiverad och vill helst av allt bara lägga mig ner i soffan och käka chips och glo på film hela dagen. Jag är väl egentligen aldrig särskilt motiverad till att plugga, men nu är det värre än vanligt vilket har sina anledningar. Jag är arg och jag har ont i magen. Kan liksom inte bli bättre! Det enda som för tillfället får mig att ens orka har Word-dokumentet uppe och böckerna öppna är tanken på att Helenus kommer hit imorgon och att vi ska ha det roligt hela helgen. Imorgon ska vi gå ut och på lördag ska hon agera personligt stöd åt mig då Darin uppträder på melodifestivalen, vilket är oerhört välbehövligt. Så, med tanke på allt det borde jag klara mig igenom detta plugg och även examiniationen imorgon. Jag behöver alla lycka till jag någonsin kan få, people!
Ciao.
Kommunikationsproblem
Vissa, de man helst inte vill ska ha det, har tydligen svåra kommunikationsproblem.
Det kan inte vara lätt. Inte heller när det går ut över mig.
Send me a text-message, please?
Morgonuppdatering!
Ja, trots att jag var förbannad på KLT under självaste alla hjärtans dag så slutade dagen ändå perfekt. Jag är glad!
Nu ska jag snart försöka sätta mig och plugga lite, har en del att skriva till Sannas och mitt grupparbete som ska vara klart till på fredag. Borde väl vara lite stressad men jag känner inte för att jag orkar vara det. Jag väljer att vara glad och ta det som det kommer, för det blir säkert bra, haha. Dock ska jag väl börja med att få i mig lite frukost och sätta i linserna så jag slipper snubbla omkring här i lägenheten. Min hårdrockdunkande granne vaknade till för typ en timme sedan, eller kom hem från skolan eller vad han/hon nu gjorde, tänk vilken koll man kan ha på sina granner genom att de dunkar musik så fort de är hemma.
Nej, nu blir det frukost. Ciao!
Nu ska jag snart försöka sätta mig och plugga lite, har en del att skriva till Sannas och mitt grupparbete som ska vara klart till på fredag. Borde väl vara lite stressad men jag känner inte för att jag orkar vara det. Jag väljer att vara glad och ta det som det kommer, för det blir säkert bra, haha. Dock ska jag väl börja med att få i mig lite frukost och sätta i linserna så jag slipper snubbla omkring här i lägenheten. Min hårdrockdunkande granne vaknade till för typ en timme sedan, eller kom hem från skolan eller vad han/hon nu gjorde, tänk vilken koll man kan ha på sina granner genom att de dunkar musik så fort de är hemma.
Nej, nu blir det frukost. Ciao!
JÄVLA KLT!
Detta inlägg tillägnas KLT (Kalmar läns trafik, för er som inte vet) för att ha USLA tåg!
Jag hade spenderat helgen hemma i skogen och idag skulle jag åka hem. Redan innan jag anlänt till stationen Hultsfred var jag ganska övertygad om att tåget skulle ha ersatts med buss, som de varit den senaste 250 gångerna denna vinter! Jag blev därför ganska förvånad när det inte stod någon anmärkning på teven angående den linjen. Jippi, tänkte jag! Så när klockan blev 16.06 klev jag på tåget precis som jag skulle och smsade samtidigit med en kompis som antydde att jag hade flyt idag med tanke på att jag fått åka tåg - vilket jag höll med om!
När tåget hade anlänt till Berga, en station senare, stod vi stilla ett tag. Jag tänkte inte så mycket på det, i och med att tåget ofta brukar stå där ett tag och vänta in ett annat tåg. Men när det hade dröjt över en kvart började allt bli fundersam, vilket jag hade all rätt i. Plötsligt ropar konduktören ut i högtalarna att det är någon växellåda som krånglar, men att de försöker få igång den och att de även måste starta om tåget. Fem minuter senare ropar konduktören ut i högtalarna ännu en gång, med några dåliga nyheter. Växellådan går inte att laga, så det enda vi resenärer kan göra är att gå av och gå in i Berga stations väntesal. Klockan var då cirka 17.00 och vi blir informerade om att en ersättningsbuss beräknas komma in till halv sex. Hade jag kunnat hade jag räknat antalet suckar som hördes då i den lilla väntesalen. Ingen var glad, någon ringde runt till alla hon kände typ och skrek och klagade på vilka skit-tåg klt har, några barn satte sig på golvet och tjöt för att de var frustrerade och jag själv började söka empati hos olika sms-kontakter. Tiden gick och klockan blev snart halv sex och någon buss hade fortfarande inte kommit. Jag som höll på att dö av värmeslag gick ut och fortsatte min väntan där bland andra resenärer som också valde kylan före värmen. Vi fick snart reda på att bussen nu beräknades anlända kvar i, vilket självklart heller inte skulla stämma. Fem i sex, 25 minuter efter att tåget skulle varit i Kalmar, kom bussen till Berga. Jag småsprang och satte mig nöjt i ett säte och började höra av mig till mina emapti-kontakter i telefonen.
Det kändes riktigt bra att sitta på bussen efter en sådan lång väntan, även om det var en bit kvar till Kalmar. Klockan halv sju, då vi anlänt till Blomstermåla börjar vår konduktör prata i högtalarna igen. Jag blev riktigt oroad, men slappnade av då det handlade om byte för folk som skulle till Mönsterås. Jag andades dock ut helt i onödan. Hon hade sparat de dåliga nyheterna till sedan och meddelade att vi skulle byta buss. BYTA BUSS! För att den vi åkte på att skulle till Linköping (av någon jävla anledning) och att vi skulle få VÄNTA i 20 minuter i Blomstermåla på vår buss. Jag kan säga som så att det inte är många gånger jag hört så många sväord från flera människor samtidigt, och jag var en av dem som svor kan jag lova. Jag ringde till mamma och meddelade de idiotiska nyheterna och jag kunde nästan inte hålla mig för skratt för situationen vår så ful!
En halvtimme senare anlände bussen till Blomstermåla och jag gick på med inga som helst förhoppningar om att den skulle ta oss alla till Kalmar, vilket den otroligt nog gjorde sedan. Halv åtta var jag på stationen i Kalmar, två timmar senare än vad jag skulle ha varit. Jag var trött och så hungrig att jag skakade och hade ont i magen. Droppen kom dock när jag såg Kustpilen åka in på stationen, tåget som hade gått två timmar senare än det jag åkte med. Jag hade alltså kunnat åka hemifrån två timmar senare och ändå varit framme vid ungefär samma tid, jag hade dessutom fått åka i ett FINT tåg för en gångs skull, i vanliga brukar det vara ett skrutt-tåg från 50-talet. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Men jag beslöt mig för att skaka på huvudet och bara dra hemåt istället.
Och nu sitter jag här, dödstrött och fortfarande hungrig efter att ha vräkt i mig en massa nudlar. Jävla KLT!
Jag hade spenderat helgen hemma i skogen och idag skulle jag åka hem. Redan innan jag anlänt till stationen Hultsfred var jag ganska övertygad om att tåget skulle ha ersatts med buss, som de varit den senaste 250 gångerna denna vinter! Jag blev därför ganska förvånad när det inte stod någon anmärkning på teven angående den linjen. Jippi, tänkte jag! Så när klockan blev 16.06 klev jag på tåget precis som jag skulle och smsade samtidigit med en kompis som antydde att jag hade flyt idag med tanke på att jag fått åka tåg - vilket jag höll med om!
När tåget hade anlänt till Berga, en station senare, stod vi stilla ett tag. Jag tänkte inte så mycket på det, i och med att tåget ofta brukar stå där ett tag och vänta in ett annat tåg. Men när det hade dröjt över en kvart började allt bli fundersam, vilket jag hade all rätt i. Plötsligt ropar konduktören ut i högtalarna att det är någon växellåda som krånglar, men att de försöker få igång den och att de även måste starta om tåget. Fem minuter senare ropar konduktören ut i högtalarna ännu en gång, med några dåliga nyheter. Växellådan går inte att laga, så det enda vi resenärer kan göra är att gå av och gå in i Berga stations väntesal. Klockan var då cirka 17.00 och vi blir informerade om att en ersättningsbuss beräknas komma in till halv sex. Hade jag kunnat hade jag räknat antalet suckar som hördes då i den lilla väntesalen. Ingen var glad, någon ringde runt till alla hon kände typ och skrek och klagade på vilka skit-tåg klt har, några barn satte sig på golvet och tjöt för att de var frustrerade och jag själv började söka empati hos olika sms-kontakter. Tiden gick och klockan blev snart halv sex och någon buss hade fortfarande inte kommit. Jag som höll på att dö av värmeslag gick ut och fortsatte min väntan där bland andra resenärer som också valde kylan före värmen. Vi fick snart reda på att bussen nu beräknades anlända kvar i, vilket självklart heller inte skulla stämma. Fem i sex, 25 minuter efter att tåget skulle varit i Kalmar, kom bussen till Berga. Jag småsprang och satte mig nöjt i ett säte och började höra av mig till mina emapti-kontakter i telefonen.
Det kändes riktigt bra att sitta på bussen efter en sådan lång väntan, även om det var en bit kvar till Kalmar. Klockan halv sju, då vi anlänt till Blomstermåla börjar vår konduktör prata i högtalarna igen. Jag blev riktigt oroad, men slappnade av då det handlade om byte för folk som skulle till Mönsterås. Jag andades dock ut helt i onödan. Hon hade sparat de dåliga nyheterna till sedan och meddelade att vi skulle byta buss. BYTA BUSS! För att den vi åkte på att skulle till Linköping (av någon jävla anledning) och att vi skulle få VÄNTA i 20 minuter i Blomstermåla på vår buss. Jag kan säga som så att det inte är många gånger jag hört så många sväord från flera människor samtidigt, och jag var en av dem som svor kan jag lova. Jag ringde till mamma och meddelade de idiotiska nyheterna och jag kunde nästan inte hålla mig för skratt för situationen vår så ful!
En halvtimme senare anlände bussen till Blomstermåla och jag gick på med inga som helst förhoppningar om att den skulle ta oss alla till Kalmar, vilket den otroligt nog gjorde sedan. Halv åtta var jag på stationen i Kalmar, två timmar senare än vad jag skulle ha varit. Jag var trött och så hungrig att jag skakade och hade ont i magen. Droppen kom dock när jag såg Kustpilen åka in på stationen, tåget som hade gått två timmar senare än det jag åkte med. Jag hade alltså kunnat åka hemifrån två timmar senare och ändå varit framme vid ungefär samma tid, jag hade dessutom fått åka i ett FINT tåg för en gångs skull, i vanliga brukar det vara ett skrutt-tåg från 50-talet. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Men jag beslöt mig för att skaka på huvudet och bara dra hemåt istället.
Och nu sitter jag här, dödstrött och fortfarande hungrig efter att ha vräkt i mig en massa nudlar. Jävla KLT!
Solstrålar
Det är sol ute idag, det märkte jag då dess oerhört starka strålar väckte mig halv elva i morse typ. Jag märkte det även när jag spatserade till supermarket med uppknäppt vinterjacka utan att frysa. Jag fick det även bekfräftat då det på löpsedlarna stod att våren är på väg. Jo, jag märkte det. Skönt är det i alla fall, hoppas på att solen är så pass stark att snön smälter. Jag skulle inte klaga, den har faktiskt varit här tillräckligt länge nu!
Solstrålar, bleka jag, vit tröja och vit vägg. Nästan så att jag försvinner!
Solstrålar, bleka jag, vit tröja och vit vägg. Nästan så att jag försvinner!
Kalmartankar
Nu är jag trött! Kom hem från Sanna för en stund sedan och har precis käkat lite nu innan jag ska hoppa in duschen. Medan jag käkade satt jag och kollade runt och upptäckte att de nu börjat lägga upp sommarjobb på arbetsförmedlingens hemsida. Dags att börja söka! Det postiva med i år är att jag slipper sommarjobba i hemtrakterna. Då var det alltid krångel i och med att det går en buss varannan dag på sommaren in till stan och någon bil var sällan ledig. Denna sommar blir det till att söka här i Kalmar, vilket känns fantastiskt! Trots att jag förmodligen inte blir kvar här till hösten, får jag ändå ha kvar min lägenhet över sommaren fram till den 15:e augusti. I och med detta har jag börjat föreställa mig en sommar här i Kalmar. Sol, umgänge med vänner så fort jag inte jobbar, glass nere vid hamnen och förfester på min balkong, haha! En 20-årsfest här i min lilla etta har jag också börjat planerat, en fest som ska inkludera mina närmaste, både kusiner och vänner. Gah, vad jag längtar! Min kära vän Sanna har 20-årsfest på lördag och hon planerar en massor, vilket får mig att längta till min egen. Jag brukar i vanliga fall ALDRIG fira mina födelsedagar mer än på det viset att släkten kommer förbi på fika. Men denna sommar då jag fyller 20, då blir det annorlunda! Jag har sådana visioner om hur allt kommer att bli nu, så jag kommer bli högst besviken om något blir annorlunda. Det är så det känns i alla fall, haha.
Nu när jag snart bott halva tiden här i Kalmar börjar jag inse och tänka efter allt jag varit med om. Trots att det gått ett halvår har det hänt så himla mycket. Jag har träffat en drös med vänner som kommer kännas jobbigt att flytta ifrån. Jag har haft mitt första egna boende här som trots endast är på 26 kvadrat är ett underart boende som jag älskar något grymt! Det kommer att kännas när jag flyttar ifrån min älskade lägenhet. Att flytta till Kalmar är något av det bästa jag gjort. Jag trivs så bra här att det är helt makalöst. Jag älskar folket, jag älskar att kunna umgås med folket när och hur jag vill utan att det ska krångla med skjuts. Jag kan dra till någon när som och bestämma mig för att gå ut på krogen sent en kväll om jag får en förfrågan. Ofta känns det som att jag har mer vänner här än vad jag någonsin haft i Vimmerby. Även om jag umgås mer med vissa än andra, är det ändå som att jag har en större social krets här. Jag vet inte riktigt varför det är så, men jag gillar det! Jag har så mycket inplanerat nu för tiden att jag knappt hinner med att sitta och slappa en kväll, och det är flera veckor sedan jag hade en helg för mig själv och det är över en vecka sedan jag inte träffade en vän (om man inte räknar med skolan). Nästa lediga helg som jag vet om än så länge är den första helgen i mars, och då har jag varit upptagen varje helg ända sedan i mitten av januari. Jag förstår knappt själv att jag hinner med att plugga, haha!
Detta kanske verkar konstigt att jag lämnar för vissa, och det gör det egentligen för mig också. Anledningen till att jag flyttar är för att utbildningen jag vill gå inte finns här. Annars hade jag lätt stannt kvar, utan att tveka. Att jag nu kan vara kvar över sommaren gör mig otroligt lycklig! Jag var inte alls säker på detta först eftersom jag har studentlägenhet och inte får bo här om jag inte studerar, men efter att ha pratat med företaget som jag hyr hos och fått reda på att jag kan stanna här under sommaren, är det nu inga tvivel om det. Det känns underbart!
Nu när jag snart bott halva tiden här i Kalmar börjar jag inse och tänka efter allt jag varit med om. Trots att det gått ett halvår har det hänt så himla mycket. Jag har träffat en drös med vänner som kommer kännas jobbigt att flytta ifrån. Jag har haft mitt första egna boende här som trots endast är på 26 kvadrat är ett underart boende som jag älskar något grymt! Det kommer att kännas när jag flyttar ifrån min älskade lägenhet. Att flytta till Kalmar är något av det bästa jag gjort. Jag trivs så bra här att det är helt makalöst. Jag älskar folket, jag älskar att kunna umgås med folket när och hur jag vill utan att det ska krångla med skjuts. Jag kan dra till någon när som och bestämma mig för att gå ut på krogen sent en kväll om jag får en förfrågan. Ofta känns det som att jag har mer vänner här än vad jag någonsin haft i Vimmerby. Även om jag umgås mer med vissa än andra, är det ändå som att jag har en större social krets här. Jag vet inte riktigt varför det är så, men jag gillar det! Jag har så mycket inplanerat nu för tiden att jag knappt hinner med att sitta och slappa en kväll, och det är flera veckor sedan jag hade en helg för mig själv och det är över en vecka sedan jag inte träffade en vän (om man inte räknar med skolan). Nästa lediga helg som jag vet om än så länge är den första helgen i mars, och då har jag varit upptagen varje helg ända sedan i mitten av januari. Jag förstår knappt själv att jag hinner med att plugga, haha!
Detta kanske verkar konstigt att jag lämnar för vissa, och det gör det egentligen för mig också. Anledningen till att jag flyttar är för att utbildningen jag vill gå inte finns här. Annars hade jag lätt stannt kvar, utan att tveka. Att jag nu kan vara kvar över sommaren gör mig otroligt lycklig! Jag var inte alls säker på detta först eftersom jag har studentlägenhet och inte får bo här om jag inte studerar, men efter att ha pratat med företaget som jag hyr hos och fått reda på att jag kan stanna här under sommaren, är det nu inga tvivel om det. Det känns underbart!
