Fjärilen i Glaskupan
I skolan läser vi en kurs som heter "Människor i Behov av Stöd". I går på den lektionen såg vi en film som heter "Fjärilen i Glaskupan". En verklighetsbaserad film som handlar om Jean-Dominique Bauby, känd moderedaktör på ELLE, som år 1995 drabbades av en allvarlig stroke. Han blev totalförlamad. Förutom i vänstra ögat, som då även blev han sätt att kommunicera med, med blinkningar. Dock var han fortfarande helt klar i huvudet och kunde tänka och så där precis som han alltid hade gjort. Hans tillstånd kallar man för något som heter "Locked In Syndrome", något som är ytterst sällsynt. I filmen fick man oftast följa honom genom hans tankar, det var hemskt samtidigt som man ibland skrattade, för han hade trots allt humor. Man fick även följa honom hur han skrev sin bok som har samma titel som filmen, en bok han skrev med hjälp av blinkningar och sin assistent.
Det var flera gånger under filmen som mina tårar började rinna, hade jag varit ensam och inte haft hela klassen omkring mig hade jag stortjutit. Den var oerhört i gripande, trots vissa sega och lite konstiga scener. Jag rekommenderar alla att se den. Kanske inte på en filmkväll med kompisarna, men kanske inte själv heller.
Jag är förvånad att jag inte drömt mardrömmar om denna film. Och jag hoppas att de andra filmerna vi ska under denna kurs, inte är fullt så jobbiga.
English please. *Spy*
Jag heter Emma och jag hatar engelska.
Kräftskiva och ännu fler misslyckande från... Ja, orka!
http://www.youtube.com/watch?v=AsSDr6zBS2s&feature=related Inleder även denna gång med en bra låt! Brolle Jr - Det är Hon. Lyssna sällan på svensk musik, men denna är riktigt bra!
Ojojoj. Jag känner mig helt slut i huvudet. Ber för att jag ska somna någorlunda snabbt i kväll!
Helgen var riktigt rolig! Åkte hem till Helen på fredagen efter skolan. Fiskade kräftor och jag fick prova att ro båten! Gick ganska bra till en början, men när båten sedan skulle in på land var det är inte lika lätt längre. Lyckades på ett underligt sätt komma med båten snett mot land så att säga, så att det blev att jag rodde med ena åran på land. Helen fick sig i alla fall ett gott skratt. På lördagen förbereddes det för kvällens kräftskiva, var faktiskt roligt och likaså kvällen! Mycket skratt, mycket god matt (särskilt kräftorna) och äcklig dricka. Helens småsyskon följde efter mig hela tiden, fick inte ens gå på toaletten utan att de skrek på mig att jag skulle komma, sjukt söta! Fick även teckningar av dem, en av dem skulle till min farmors mormor... Hm.
I dag skulle det andra individuella valet komma igång, jag hade valt Svenska C, en kurs jag sett fram emot, men (jag blir SÅÅÅÅ förvånad) var den kursen inställd. TACK, så otroligt mycket att jag fick reda på det innan. Blä! Vad ska jag nu läsa? Funderar på Internationella relationer eller Projekt och företagande, inget verkar extremt lockande, men mer än vad de andra gör... Himla skit.
Som tidigare nämnt i bloggen byggs det om på skolan och vår klass går i en ful, blå barack som är invaderat av getingar. Till första november skulle vi få flytta in till aktivitetshuset i Vimmerby, men, de duktiga byggarna har nu upptäckt en vattenläcka (jag blir SÅÅÅÅ förvånad igen), så att flytta dit verkar det inte bli tal om förrän efter jul... Jippi...
Nu ska jag skriva på annat, good bye!
Jag och Emmelie - rika i Los Angeles... så fort jag överlevt skolan
Bra, va? Ron Pope - Fireflies
Skolan har (nästan) börjat på allvar nu. Har redan fått en jätteläxa i engelska; ungefär sex sidor text, massa glosor plus flera frågor till texten - allt det till på tisdag! Vår nya engelsklärare är mycket ordentligt och vill se till att vi kan allt - hon kollar så vi till och med vet vad "shut up" betyder. Hm.
Det är fortfarande lite krånligt på skolan för tillfället, tar ett tag att komma in i allt och schemat som är det sämsta genom tiderna. I går slutade vi ändå relativt tidigt, vilket resulterade till att jag och Emmelie köpte mjukglass på Sibylla. Vi snackade också skit om skolan, spillde ut godis och skrattade - så klart! Emmelie är en rolig kusin! På bussen planerade vi får framtid som rika människor i Los Angeles där vi skulle shoppa varenda dag - utan att se på prislappen en enda gång!
Jag har nu även börjat sova på bussen igen (nästan). Det är svårt utan min kära sovpartner! Jag saknar dig! Tycker vi borde åka buss någon dag och sova.
I helgen ska jag vara hos Helen, mycket trevligt! Kräftskiva med hennes släkt. Blir dock intressant att se hur jag fixar cykla med all packning till bussen i morgon. Hade problem i dag när min väska vägde cirka 50 kilo. Dessutom är det uppförsbacke hela vägen, sista är helt fruktansvärt jobbig. Jag kan liksom inte heller hänga väskan på styret, för då drar den åt alla håll, vilket kommer resultera i en olycka. Hm... kanske ska börja med hjälm igen?
Nu ska jag lyssna på mer musik, ciao!
Trevligt... inte
Det har visat sig att fram till första november ska vår klass vara i en ful, blå barack som ligger bredvid en bilverkstad av något slag. Utanför baracken ligger även containrar med bland annat hushållsavfall i. Jippi!
Vårt schema ser ut så att vi slutar vid fyra varje dag ungefär, förutom onsdag då vi slutar klockan tre. Jippi, igen!
"När det känns som jobbigast, tänk då på hur fin skolan kommer att se ut när den är färdigbyggd sedan!"
Bra att man redan gått ut den där fula skolan då.
B-L-Ä!
TJOHOOO!
Läs ej och bli missnöjd!
