Kortis-inlägg

Jag är glad att jag fick ett svar...

Hej och hååå vad står påååå?! Jag har precis duschat och packat ner lite skit. Ska till Helen imorgon och vara där till på lördag. Hennes familj har någon sommarfest av något slag, ska bli trevligt!

Idag på jobbet vann jag en lunch! Haha så sjukt bra! Blir alltså att äta gott till lunch imorgon. Det förtjänas!

Och mer orkar jag faktiskt inte skriva. Är lite smått förvirrad, uppspelt och jag vet inte allt av diverse anledningar. Men förhoppningsvis har jag lugnat ner mig till på lördag, hörs då!

Lista, en egen lista.

Ska inom kort sätta mig framför teven och glo på Lipstick Jungle. Mycket vettig. I alla fall mer vettigt om man jämför med det jag gjort sedan jag kom hem från jobbet idag; ätit mat, suttit vid datorn, läst Harry Potter och glott på teve. Men whata hell, har man jobbat får man göra ovettiga saker, det tycker jag i alla fall!

Jag har heller inget vettigt att skriva om. Min brorsa glor på South Park, mamma och pappa glor på någon norsk tråkig serie efter att ha kört iväg mig därifrån. Sjukt taskigt. Jag som satt så bra där.

Som sagt flyttar jag snart, och eftersom jag inte har något vettigt att blogga om, tänkte jag göra en vettig positivt och negativ-lista angående flytten.

Positivt med att flytta:

  • Jag får laga precis vilken mat jag vill och slipper därmed potatismos och pannbiff (som är min pappas specialitet), köttfärssås, köttgryta och köttfärslimpa. Låter nästan som att jag skulle vara vegeterian med tanke på alla kött-maträtter jag räknar upp här. Så är ej dock fallet.
  • Jag kan ha det HUR städat och stökigt jag vill det, utan att något klagar. Jag tycker städning är ganska överskattat, så länge det inte ser ofräscht ut, som till exempel ett oavtorkat bord med en massa matrester eller en massa utånget i skafferiet. Om det däremot ligger en tidning eller två golvet, gör mig inget.
  • Jag slipper mitt ljusrosa, rent ut sagt, fula rum som man inte kan göra någonting med! Det ser för jävligt ut i alla fall.
  • Jag får handla själv, vilket är MYCKET roligare än när man är med någon förälder och handlar, det tar alltid sådan tid och seda får man ändå inte bestämma vad som bör inhandlas. Nu kan jag gå där själv i lugn och ro och ta lång tid på mig.

Negativt med att flytta:

  • Jag MÅSTE fixa all mat själv och jag SUGER verkligen på att laga mat! Pannbiff och köttfärsås må vara äckligt, men mina föräldrar kan få till riktigt god mat ibland också - utan att de får panik framför spisen.
  • Jag kommer vara UTAN katter! Seriöst, jag har levt med katter i hela mitt liv och nu bara... hej då? Jag tänker verkligen inte ha något katt i lägenheten för det är rent ut sagt elakt. Katter behöver vara utomhus också. Skulle jag någon gång skaffa ett hus kommer en katt finnas på plats samma dag som jag flyttar det, och jag skiter i om min man/sambo är kattallergiker. Han behöver ju inte klappa den.
  • Jag kommer bo ENSAM. Det är oerhört skönt att vara ensam hemma ibland, men det blir väldigt tråkigt efter ett tag. Så people, plåga mig inte, HÄLSA PÅ MIG!
  • Jag kommer ALDRIG att vara ensam när jag är utomhus. Såhär på landet kan man gå kilometerlånga promenader utan att se en enda människa, i staden Kalmar har man väl sett ett antal människor efter bara några meter.

 Ja, det var lite vad jag kom på för tillfället. Nu ska jag glo på Lipstick Jungle.


På jobbet

Just nu sitter jag på jobbet (tufft) och "väntar" på att lunchrasten ska ta slut. Har lyckats fått sålt ett avtal idag, vilket känns bra. De har dragit igång en tävling idag förr att få oss mer taggade. Vad för tävling hinner jag inte beskriva, jag börjar om en minut ;)

Har fortfarande ej fått något svar. Jag får fortsätta gå runt och vara nervös.

Me as a South Park


Hittade den här sidan www.sp-studio.de igen. Haha. Detta ska då föreställa mig :)

Middagstajm!!!!

Nu ska jag snart klä om mig och därefter spatsera till farmor och farfar för lite middag. Farmorrrrrr fyller nämligen år. Ska bli sjukt trevligt. Jag älskar middagar hos farmor och farfar när släkten är samlad - jag lovar, min släkt är den roligaste släkten som finns. Det är något som jag kommer sakna sedan när jag flyttat. Jag kommer inte alls ha samma möjlighet till att delta i fika - och middagsaktiviteter hos dem med släkten och det suger! Den enda dagen jag är garanterat närvarande är väl julafton i så fall. Vi är flera som säger att det roligaste på hela julaftonsdagen är det traditionella fikat hos farmor och farfar! Det finns inget bättre.

Som ni kanske förstått i mina senaste inlägg är jag just nu oerhört nervös. Mitt hjärta dunkar hårt. Vad exakt jag har gjort vill jag inte utlämna här i bloggen, men för mig är detta modigare än att köra i bil i Stockholm eller att paddla kanot en blåsig dag. Om det jag gjort var bra gjort eller ej återstår att se. Men det känns trots min nervositet sjukt bra. Jag tror jag behövde det för att gå vidare. Hur det än går så kan jag känna att jag i alla fall försökt och jag slipper fundera över i resten av livet om jag borde ha gjort det eller ej.

Aja. Nu ska jag leta fram lite kläder.

Herregud!

Jag förstår inte att jag faktiskt vågade. Att jag vågade trycka på "skicka".

Just nu pendlar jag mellan att tänka "FYFAN VAD BRA JAG ÄR SOM VÅGADE" och "oh herregud oh herregud oh herregud....". Men jag gjorde det, och jag är stolt.

Nu är det bara att återstå att se ifall jag får något svar eller ej.

Det är en otrolig nervös väntan. Jag är mer nervös och hysterisk än den gången jag skulle se Darin för första gången. Och då är det illa.

Ciao.

Heeelooysan!

Vilket jävla dilemma!!! Mår illa av bara tanken och vågar inte tänka på ur jag skulle känna om jag faktiskt gjorde det, ännu värre är det med konsekvenserna detta kan få. Men egentligen, who cares? Förmodligen är det lika bra. Förmodligen är det helt rätt. Gör jag det är det helt enkelt meningen att jag ska göra det. Trots att det får mig att vilja spy och aldrig öppna upp datorskärmen igen. Aja.

Idag har jag varit i Kalmar och kollat in högskolan. Seriöst, vem delar upp en skola över halva stan? Var där med Nawal och vi yrade först omkring men till slut hittade vi rätt. Vilket är ganska stort, med tanke på våra lokalsinnen. Har i alla fall fått svar på lite frågor gällande bostad och skit. Ni ska bara veta vilken bostads-sökare jag är just nu! Man kan tro att jag har två jobb med tanke på all tid jag lägger ner på detta. Har varit inne på tusen sidor och säkert kollat in varenda lägenhet Kalmar kan erbjuda. Vissa bra och vissa mindre bra har hittats. Det gäller bara att välja rätt. Vilket styr alltså. Men det löser sig. En elev på skolan sa till Nawal och mig att bostaden är det minsta problemet, vilket både var skönt och lite skrämmande att höra. Jag tycker detta med bostad är jättejobbigt, och det är det MINSTA problemet? Mygod, vad har jag gett mig in på?

Anyway. Jobbet funkar bra (då syftar jag inte på bostadssökandet, hehe), det flyter på. Lite småsegt ibland, men det är ett jobb. Ett bra sommarjobb med lite för långa dagar bara. Emmelie har gjort mig sällskap som arbetskamrat nu också, vilket självklart förgyller tiden lite.

Nu ska jag fortsätta att grubbla över mitt dilemma. Wish me luck.

Jobbtankar och lite annan skit, som vanligt

Nu har jag klarat mig igenom min allra första arbetsvecka! Trots att jobbet inte är sådär väldigt ansträngande har jag verkligen varit totalt slut när jag kommit hem. Men det är väl försteåligt? Åker kvart i sju hemifrån och är hemma nästan tolv timmar senare. Men det är det väl värt. Får ju betalt och jobbet är bra. Jag trivs. Mycket trevliga människor där och det är riktigt roligt ibland också. Har hittills lyckats sälja tre avtal (jag säljer alltså via telefon, jag är en sådan där fruktansvärt irriterande telefonförsäljare), vilket jag är väldigt stolt över. Eftersom det verkligen inte är det lättaste att sälja eftersom flera man ringer till är ganska sura och inte alls intresserade. Hehe. Men som sagt, jag trivs och det är ett jobb som jag känner ger en hel del erfarenhet trots allt. Vem vet, det kanske bor en liten försäljare inne i mig fast jag inte vetat om det tidigare?

Jag har på tal om något helt annat fastnat totalt för artisten Lenka. Jag älskar hennes musik. och funderar starkt på att beställa hennes skiva. Har lyssnat en hel del på henne via Spotify (som jag för övrigt också älskar) och hon är helt amazing. Låtarna är helt "lagom" liksom. Varken sömnigt långsamma eller uttröttande snabba, helt lagom!

Annars har jag fått hem välkomstbrev från Högskolan i Kalmar och det känns lite smått nervöst, men framför allt roligt och spännande! Tänk att jag snart är en sådan där smart och högt utbildad (och fattig) student. Hehe. Nejmen, det ska bli oerhört intressant att plugga psykologi. Dessutom känner jag mig inte så ensam när det gäller flytten. Nawal ska nämligen plugga där också och kommer därmed bli Kalmarbo tillsammans med mig. Helen ska plugga i Kalmar, fast på distans, men det betyder ju ändå att hon kommer tillbringa tid där ibland och då självklart tid med mig också. Har jag bestämt, i alla fall. Så people, bered er på att komma och hälsa på mig! Det måste ni göra vare sig ni vill eller inte, bara så ni vet.

Nu ska jag kolla upp vad Lenkas skiva kostar på CDON. Ciao!

Sömntips

Klockan är 22.13 och jag är STENTRÖTT! Sitter och gäspar och gäspar och gäspar. Jag ska faktiskt gå och lägga mig inom kort, trots att jag hatar att lägga mig såhär tidigt. Jag hatar dock ännu mer att gå upp tidigt! Min avsky för det blir tyvärr värre och värre också, men vad ska man göra? Vill bara tjuta när väckarklockan ringer som om de vore världens jävla eldsvåda i huset. Väckarklocka är den värsta uppfinningen som någonsin gjorts.

Vet ni förresten vad det BÄSTA knepet är till att somna när man har svårt för det? Det är att helt enkelt inte försöka sova, utana att verkligen ge sig fasen på att hålla sig vaken. Då blir man trött, kan jag lova! Igår hade jag ångest för att jag visste att jag skulle gå upp tidigt, därför ville jag inte somna för då skulle det helt enkelt bara gå fortare till morgondagen (mina tankebanor låter säkert helt sjuka i era öron, men jag är ju lite halvknasig). Så jag låg där och tänkte på en massa bra saker och kände plötsligt hur jag blev helt fruktansvärt trött. Fick ännu mer ångest och vred på mig en gång för att piggna till något. Men ni vet hur det är, har man en gång varit nära på att somna är det kört sedan. Då fortsätter det bara, till slut har man faktiskt somnat och vad som känns som en minut senare ringer brandlarmet till väckarklocka.

De gångerna jag haft problem med att somna och verkligen velat somna (för ja, det är ju när man vill somna som man faktiskt aldrig kan det) så har jag kört med att lägga mig på rygg, verkligen stirra upp i taket och göra ALLT för att inte stänga ögonen och blinka så lite som möjligt. Jag ligger sådär så länge jag bara kan, till jag verkligen känner att "nu somnar jag snart" (eller det ska jag ha känt ett antal gånger....) då lägger jag mig på sidan igen och slappnar av. Oftast sover jag inom några minuter. Ganska otroligt. Viljekraften är inte alltid den bästa tekniken, framför allt inte när det gäller att sova.

Där hade ni lite sömntips, och det blev visst två sömniga inlägg på raken nu. Men vad ska jag annars skriva om i dagens läge?

Godnatt!

SNAAAARK

Gäsp!

Jag kom hem för drygt en timme sedan från jobbet och känner verkligen hur seg och trött jag är. Har varit sjukt mycket info och nya intryck idag så jag är verkligen helt slut. Det var dessutom SJUKT mycket trafik nu på vägen hem, i alla fall inne i Västervik vilket bara gjorde mig hemskt mycket tröttare. Man är ju inte direkt van vid så mycket trafik. Imorgon ska jag dock bara åka in till Hjorted och ta bussen därifrån, det negativa med det är att jag måste gå upp en timme tidigare och så kommer jag hem ännu senare. Jag kommer alltså vara totalt slut imorgon också.

Usch. Jag behöver sova.

Framtidstankar.

Jag kommer att inom cirka två månader vara Kalmarbo. Jag tackade ja till psykologikursen där för några timmar sedan, och jag känner mig riktigt nöjd. Vad som är krånligt nu är allt detta med lägenhetssökandet, men ska ringa en expert-snubbe imorgon och klargöra lite saker. Känns allt lite vuxet att leta lägenhet (hehe). För bara någon timme sedan ringde även en äldre dam (lät det som i alla fall, förlåt annars) från radiotjänst angående teve-avgift och sådan skit. Ännu mer vuxen-status? Dock ville hon klargöra om jag bodde hemma fortfarande eller hade egen bostad. Jag bor ju fortfarande hemma, så då sjönk mina vuxen-poäng lite.

Imorgon ska jag på utbildning för mitt framtida jobb i sommar. Är lite smått nervös men är nog mest orolig för hur jag ska orka ta mig upp ur sängen imorgon. Jag är inte ett dugg van vid att gå upp tidigt nu. men får se det som bra träning inför skolstarten sedan, som lyckligtvis inte är förrän 31 augusti för min del. Eller ja, mitt upprop är då.

Vad jag annars funderar på just nu är all packning som ligger framför mig inför min flytt i höst. Det är ju en del skit som ska med och hur jag ska få med mig allt är en liten gåta. Tänk bara på kläderna man samlat på sig. Det lär gå åt flera väskor till bara dem. Får hoppas det är ISKALLT den dagen jag flyttar, så att jag kan ha på mig så mycket som möjligt och därmed spara en massvis med plats. Hehe. Och så tänker jag på allt som måste inhandlas! Detta lär bli en både tung och en väldigt dyr historia.

Det är mycket som händer just nu. Så fruktansvärt mycket att fundera på att jag lär vara så utmattad när min kurs väl börjar att jag inte orkar med den. Då har dock allt arbete varit onödan, så då får jag helt enkelt tvinga mig till att läsa all litteratur som med säkerhet kommer ligga framför mig då. Psykologi är dock sjukt intressant, så jag lär kanske stå ut ändå.

Och det känns som att jag håller på att snöa in mig i detta inlägg. Ni som läser lär ha fått hjärnan upp och ner vänd och hjärncellerna har väl börjat ramla ut från öronen och ögonen lär ha gott i kors sju gånger om.

Bäst att sluta. Ciao!

Min lillebrors underhållande namn på katter

Reklampaus plus nyheter. Jag tror jag inte är ensam om att tycka att det är fruktansvärt idiotiskt att sända nyheter mitt en film. Man hör ju själv hur jävla stört det låter. Dock har det alltid varit så vad jag kan minnas, så tv4 är väl alltför inkörda på det för att ens kunna fundera på att ändra det. Aja.

Förresten tänkte jag lägga in en bild på en av de sötaste i världen - VÅFFLIS!



Jag älskar denna katt. Han är så fin och spinner så fort man råkar nudda honom. Lite smårädd av sig men helt perfekt kan han ju inte vara. Hehe. Jag vet att Våfflan låter mer som ett namn på en katt-hona, men det är min brorsa som döpt honom. Som om det skulle vara en förklaring, tänker ni, men en bättre förklaring kan ni nog inte få. Min brorsa har alltid haft de mest dumma namnen på sina katter, men också de mest underhållande. Lyssna bara på OTTO som en annan katt här hemma heter. Vem döper sin katt till Otto, egentligen? Den förra hette Sid. Men det namnet som slår dem alla, är ändå namnat Traktorn, som flertalet av hans katter hetat. Det ska dock intygas att han knappt börjat skolan när han namngav de katterna och att han var världens traktor-freak som liten. Så lite förståeligt är det väl. Namnet Traktorn har både gett oss i familjen många skratt och självklart även folk utifrån. När Victor på dagis berättade för sina fröknar vad Traktorn gjorde hemma blev de minst sagt förvirrade, hur hade de någonsin kunnat förstå (innan mamma berättade hur det låg till) att Traktorn var en katt och inte ett motordrivet fordon? De visste ju redan om att Victor var ett traktor-freak, men de borde fan ha undrat när snackade om att Traktorn var inomhus och åt mat.

Nu börjar "Ondskan" igen. Hörs senare!

Slappdag till 110 procent

Vilken otroligt slapp dag det varit! Jag har inte gjort annat än att sitta och glo framför teven eller datorn och ätit slappmat. Det har blivit potatiskroketter och en djupfryst skaldjurspaj (smakade dock sådär) som jag köpte i affären i lilla, lilla Tuna, vilket var den mest aktiva grejen under hela denna dag. Dessutom är resten av familjen bortrest, vilket innebär att det är ganska så tyst här hemma. Jag blev därför ganska så förvånad och lite halvt misstänktsam när jag hörde mystiska dunkande, som att någon spelade väldigt hög musik. Eftersom de enda grannarna här är farmor och farfar och min pappas farbror, så misstänkte jag inte dem till att spela den höga musiken. Jag kom dock fram till vad det var - dunket kom från inget mindre än Hultsfred! Det är ju Hultsfredsfestivalens sista dag idag, och trots att jag bor cirka tre mil därifrån hörs det ända hem till mig. Ganska så coolt och självklart ganska ekonomiskt eftersom jag inte behöver åka dit för att ta del av det. Dock är det omöjligt att höra vem det är som sjunger och spelar, men det är väl smällar man får ta när man är lite snål.

Nej, nu tänkte jag aktivera mig med en påse chips och egengjord dip framför "Ondsakn" på teven. Har suttit och hängt framför datorn i väntan på att den ska börja och att jag äntligen ska få smälla i mig mina chips. Vi hörs!

Förvirring!!!!

Igår fick jag mitt antagningsbesked, något som skapade en hel del förvirringar. Jag är reservantagen i Linköping för den beteendevetenskapliga grundkursen, som var mitt förstahandsval. Sedan är jag antagen till mitt andrahandsval i Kalmar där jag valt psykologi. Det problematiska är nu att jag inte får reda på om jag är antagen till Linköping förrän i början av augusti, och själva kursen börjar i mitten av augusti. Hur ska jag någonsin hinna få någon lägenhet? Jag funderar starkt på att bara tacka ja till kursen till Kalmar (för man verkar kunna göra så?) och koncentrera mig på det. Jag får fundera över helgen.

Igår var Emmelie och jag på vis :) här är en lite bild på oss två. Jag ser ut att vara blond i håret av någon weird anledning.


JOBB!

Gissa vad? Min arbetsintervju gick jättebra och jag har nu fått jobb för sommaren på Sveacom i Västervik! Kommer jobba måndag till torsdag från klockan 9 till klockan 17, och på fredagar blir det till klockan tre.

YEEEEEEEHAAA!!!

Godnatt-inlägg

Haha. Så fort Victor hade släppt ut katten och stängt dörren hördes världens skrik. Kattslagsmål. Dock hördes oväsendet från baksidan, vilket betyder att det måste varit de andra katterna som rykit ihop.

Trots att klockan nu bara är 00.12 ska jag ändå gå till sängs. Har ju som sagt en arbetsintervju imorgon och vill därför vara någrlunda utvilad imorgon. Jag är verkligen ingen morgonmänniska så det krävs att jag sovit ett tag innan jag går upp. Annars är det bara jobbigt. Jag hörde mamma säga för några dagar sedan att hon hört att morgontrötta människor SKA man låta sova. Tycker jag låter fantastiskt bra.

Det har faktiskt skett ett mirakel ikväll. För första gången någonsin lyckades jag logga in på bilddagboken på den här datorn OCH även hänga där en stund - utan att det dummade sig. Mitt nät är som sagt väldigt segt och allra värst är det på bilddagboken. Nu när jag dock tog det lugnt och lät allt laddas i tid, gick det fint och jag lyckades till och med ladda upp en bild! Ganska coolt. Inte för att jag saknat bilddagb oken så värst, men ändå. Jag förstod även efter ett tag varför jag inte saknat den. Vad gör folk där egentligen?

Nej usch. Nu ska jag sova. Känner mig faktiskt lite småtrött - believe it or not.

Jag har förresten bestämt mig för att skita i det. Det som fick mig att le hysteriskt, men även att tjuta hysteriskt. Jag ska bort från det. Hur svårt det än kommer att bli.

God natt!


Morgon^^

God morgon! Typ. Gick upp för drygt en halvtimme sedan. Under den tiden har jag hunnit äta frukost, ta in och hänga upp tvätt, borstat tänderna och allt det där. Effektivt arbete! Nu sitter jag här och är lite smått nervös inför morgondagens arbetsintervju. Men det kommer gå bra (positivt tänkande).

Är fortfarande lite småsur för igår, men inser också att det inte hjälper att sura så ska försöka få upp humöret igen. Funderar på att underhålla mig själv lite och spela The Sims. Alltid roligt.

Men först ska jag kolla upp tågtider för smalspåret! Jag och Emmelie ska förmoldigen på visfestivalen i Västervik på fredag och vi har tänkt ta oss dit genom smalspåret. Blir det som förra året lär det vara fullpackat av Tuna-bor. Det lär vara ett herrans liv, både dem och på tåget. Men för att se det från det ljusa sidan: det lär inte bli tråkigt i alla fall.

Ciao!

Att det ska vara så svårt...!

Vissa saker gör mig sjukt irriterad. Som när personer som står en nära INTE hör av sig och säger grattis. Det är både sårande och aggressionsframkallande. Jag är alltid noga med att höra av mig till personer som fyller år, framför allt de jag står nära. Visst kan man glömma. Men då ska man fan ha en bra anledning.

Jag kände bara för att sura lite. Någonstans måste man få ut det. Dagen har annars varit bra i stort sett. Släkten var här som sagt och det var trevligt som alltid. Chokladkakan blev himmelskt god och chipsen smakade lika bra som alltid.



Tröjan jag har på mig är på sätt och vis en present. Fick ett presentkort på Cubus av Helen och hennes pojkvän i present, då bland annat denna blus inhandlades. Jag är helt kär i den.

Födelsedagen är bra hittills!!!!

Min dag har i alla all börjat bra! Vid tiotiden kom familjen in till mig med presenter; badrumshandukar, en kökshanduk, sju par strumpor - ett par för varje dag (det står till och med dagarns namn på dem, vadå nördvarning?), en datormus och en TUSENLAPP. Det är första gången någonsin jag äger en tusenlapp. Det känns ganska så stort.

Bara en kort stund efter det ringde min mobil. Det var en herre i den luren som berättade att jag är välkommen på anställningsintervju på torsdag klockan 11!!!! Det gäller ett sommarjobb som innesäljare för Sveacom. I Västervik. Han önskade mig även grattis på födelsedagen, haha. Så trevligt! Dock väldigt nervöst.

Nu på eftermiddagen har jag utnyttjat min nya datormus till att leta hotell till mamma och pappa som planerar in en liten semester i nästa vecka. Har hittat hotell i Varberg, på Österlen och alla möjliga ställen känns det som. Får hoppas på att något duger för dem. Så fort det gäller något sådant här hemma är det mig alla skriker på. När brorsan skulle på klassresa till Göteborg i sexan och min mamma var klassförälder och hade fått i uppdrag att leta upp något hotell, var det jag som fick kika runt. Efter mycket letande fram och tillbaka och efter att ha varit inne på säkert alla Göteborgs hotells hemsidor, hittade jag ett fint som de även bokade sedan. Ungarna gillade de hotellet skarpt och pratade även om det till klassen under dem, alltså femte klassen. När de åkte på klassresa i år blev det till Göteborg och de bodde på "mitt" hotell. Jag måste ha en oerhörd talang när det gäller sådant här.

Idag blir det god mat, när det är min födelsedag och allt. Potatisgratäng med kött och god bearniesås. Blir hungrig av bara tanken. Tror till och med att mamma redan börjat fixa med det. Ikväll kommer släkten och då bjuds det på bullar, kakor och en SUPERGOD chokladkaka som min moster bakade en gång och som vi fått receptet på. Mamma har aldrig tidigare gjort den så det blir spännande att se hur den smakar. Förutom dessa sötsaker bjuds det även på chips, såklart. Chips är det godaste som finns, helt klart.

Nu tänkte jag fortsätta leta runt efter lite hotell. Helt ärligt, så är det ganska så roligt, i alla fall.

Tonårstankar

Jag klickade mig in på min besökar-statistik och såg att min blogg sidvisats 40 gånger idag, trots att det inte alls varit så många besökare. Någon har tydligen varit depserat efter en uppdatering.

I skrivandets stund är klockan 23.45. 15 minuter kvar till min födelsedag. Om en kvart, är jag 19 år. Kanske man skulle göra något riktigt galet och dumt nu som 19-åring? Det är ju trots allt sista året som tonåring. Jag kommer ihåg för sex år sedan, när jag var tolv och skulle snart fylla 13. Jag såg fram emot det. Tänkte "ÅH VAD KUL ATT BLI TONÅRING!!! DET ÄR DÅ ALLT ROLIGT HÄNDER!". Jag tror jag hade sett alldeles för mycket "Brace Face" som gick på Fox Kids då. Tjejen där, vars namn var Sharon Spits (herregud vad jag minns!), en typisk tonåring som var galet kär i någon kille. Alden tror jag han hette. Om denna kille konkurrerade skolans tuffaste tjej som också hatade Sharon. Sharon hatade henne för att hon försökte ta Alden som pojkvän och beklagade sig därför hos sin bästa tjejkompis, Maria, över hur jobbigt allt var - hela tiden. Senare i serien fick hon dock sin Alden, har jag för mig.

Det var lite så jag drömde om. Jag trodde på fullt allvar att det var så det var att vara tonåring. Att ha en underbar bästa vän, en idiotisk tjej som hackade på en hela tiden och som hela tiden tycktes få allt hon ville ha och vara galet förälskad i någon söt kille, som jag senare, självklart, skulle bli tillsammans med. Tänk så korkad man var! Jag längtade verkligen. Och minns jag rätt, så hade jag dagen innan min trettonårsdag en underbar bästa vän, jag var hopplöst förälskad i någon idiotisk kille och allt som fattades enligt mig var att faktiskt bli tonåring. En annan sak som ni kanske märkte saknades var denna elaka tjej. Det måste varit det som var felet. För killen ifråga blev jag aldrig tillsammans med och min "underbara bästa vän" har jag idag överhuvud taget ingen kontakt med alls. Min tonårstid kan beskrivas som ganska kaotisk under den första tiden och blev inte bättre förrän på gymnasiet. Den är fortfarande inte sådär perfekt som jag drömde om, och den har aldrig någonsin varit det heller. Men livet är inte perfekt så varför skulle just den delen av livet varit det? Det är konstigt hur naiv och dum man kunde vara i den åldern. Fjortisaktig till tusen.

NU SLOG KLOCKAN TOLV! JAG ÄR HÄRMED 19 ÅR!

Kanske blir mitt sista år som tonåring en kompensation för att allt inte blev som jag hade tänkt mig när jag fyllde 13? Min dröm som jag hade då, kanske går i uppfyllelse. Vi får se, haha. Nu ska jag sjunga för mig själv.

Ciao!

WOW

Jag vet inte om man ska skratta eller gråta åt min uppdatering här, men för att vara positiva: hahahhaahhahahahaa.

Nu är jag i alla fall back och jag antar alla saknat mig något otroligt. Anledningen till min dåliga uppdatering är på grund av mitt dåliga humör, då hamnar ibland saker åt sidan och det var det som hände denna gång, men så är det ibland - och man måste ju faktiskt sakna grejer för att förstå hur mycket man gillar det. Jag syftar inte bara på er kärlek (haha) till min blogg, utan även min kärlek till bloggskrivandet. Jag har varit ifrån den så pass länge nu (eller ja, ett par dagar...) att det börjat krypa i fingrarna på mig.

Vad har hänt sedan sist då? Jani. Jag har knappt något minne av vad jag gjort den senaste tiden. Jag minns dock vad jag gjorde igår. Igår var jag och grillade hos Jocke (en klasskompis från gymnasiet) som samlat ihop några stycken hemma hos sig för lite grillning. Det var en trevlig kväll med basketspelande, en massa prat och alltför många myggor. I alla fall om man tänker på hur det var för Helen. Den första delen av kvällen var alla myggor hos henne och hon var enormt besvärad utav detta, mycket beroende på att vi andra knappt lade märket till dem. Senare på kvällen började de dock att bli fler och fler och alla som satt ute satt och vinkade för att få bort alla mygg. När jag vaknade idag upptäckte jag flera myggbett på fötterna, benen och armarna. Mysigt.

Imorgon ska jag iväg till Helen. Vi ska vara barnvakt åt hennes småsyskon och till hjälp har vi hennes pojkvän och kanske en annan kille också. Jag har bestämt mig för att ta med mig kladdkaka (som Helens pojkvän inte äter, men det skiter jag i) och jordgubbar (DET äter han dock) för att vara lite trevlig.

Ja nu har jag uppdaterat lite här och krypandet i mina fingrar har stillats något.

Ciao!

RSS 2.0