Ångest föra nästa höst. Igen.
Jag sitter och funderar på vad jag ska göra till nästa höst. Ännu en gång. Satt jag inte i precis samma sits för ett år sedan också? Det är frustrerande. Jag vet ju på ett ungefär vad jag vill göra, tror jag. Jag vill jobba med barn och ungdomar. Hjälpa till och stötta och hitta på en massa roliga saker. Det finns två utbildningar jag verkligen skulle kunna tänka mig att gå. Utbildningar jag satt och funderade på för exakt ett år sedan också. Den ena är i Varberg, en treårig högskoleutbildning som ger en examen som socialpedagog. Den andra är i Södertälje. En tvåårig socialpedagogisk ledar-utbildning på en folkhögskola. Vilken är egentligen bäst? Orkar jag verkligen plugga i hela tre år till? Är det värt det?
Ett annat problem är att de båda är fruktansvärt långt bort och jag har ingen som helst lust att flytta. Jag trivs jättebra här i Kalmar, och det är faktistk tillräckligt långt bort, känns det som. Jag känner verkligen ingen i varken Varberg eller Södertälje, och jag har mina vänner här och hemma i Vimmerby som jag inte vill lämna. ÅNGEST PÅ HÖG NIVÅ! Dessutom älskar jag min lägenhet här. Den är bäst! Hur ska jag klara av att lämna den?
Till våren kommer i alla fall en ny kurs igång, vad för någon är inte helt klart än. Mitt förstaval var i alla fall Socialpsykologi och till andrahandsval valde jag Psykologi B, sedan har jag även valt några fler. Det återstår alltså att se vilken jag kommer att plågas till under våren. Det här med kurser är rätt bra. Jag kan inte säga att jag supermotiverad, men jag lär mig jättemycket och det är faktiskt väldigt intressant det jag läser. Det mesta i alla fall. Jag har definitivt nytta av det. I våras, eller förra vintern kanske det var? Hur som helst, då var jag på studiebesök på Linköpings universitet och där snackade de om något de kallar "designa din egen utbildning". Det var en som berättade att hon läste en massa kurser och fick tack vare det jobba som Studie - och yrkesvägsledare sedan. Tänk om jag skulle ha en sådan tur också? Inte för att jag vill bli Syv-människa, men jag kanske kan jobba som något annat tack vare mina kurser? Hm, mycket tankar!
Jag verkar väldigt inriktad på att plugga. Det beror inte på att jag verkligen vill det, helst av skulle jag vilja ha ett jobb, men jag tror knappast att jag kommer att hitta något som jag verkligen vill utan en utbildning. Därför fortsätter jag med mina kurser. Så länge. Jag trivs, som sagt, väldigt bra där jag är nu. Trots att plugget tar kål på en (vilket plugg gör INTE det?) så är det bra. Jag gör i alla fall något jag är intresserad av och har nytta av. Det är framtiden som skrämmer mig bara. Jag vet inte alls hur den kommer att se ut.
Ett annat problem är att de båda är fruktansvärt långt bort och jag har ingen som helst lust att flytta. Jag trivs jättebra här i Kalmar, och det är faktistk tillräckligt långt bort, känns det som. Jag känner verkligen ingen i varken Varberg eller Södertälje, och jag har mina vänner här och hemma i Vimmerby som jag inte vill lämna. ÅNGEST PÅ HÖG NIVÅ! Dessutom älskar jag min lägenhet här. Den är bäst! Hur ska jag klara av att lämna den?
Till våren kommer i alla fall en ny kurs igång, vad för någon är inte helt klart än. Mitt förstaval var i alla fall Socialpsykologi och till andrahandsval valde jag Psykologi B, sedan har jag även valt några fler. Det återstår alltså att se vilken jag kommer att plågas till under våren. Det här med kurser är rätt bra. Jag kan inte säga att jag supermotiverad, men jag lär mig jättemycket och det är faktiskt väldigt intressant det jag läser. Det mesta i alla fall. Jag har definitivt nytta av det. I våras, eller förra vintern kanske det var? Hur som helst, då var jag på studiebesök på Linköpings universitet och där snackade de om något de kallar "designa din egen utbildning". Det var en som berättade att hon läste en massa kurser och fick tack vare det jobba som Studie - och yrkesvägsledare sedan. Tänk om jag skulle ha en sådan tur också? Inte för att jag vill bli Syv-människa, men jag kanske kan jobba som något annat tack vare mina kurser? Hm, mycket tankar!
Jag verkar väldigt inriktad på att plugga. Det beror inte på att jag verkligen vill det, helst av skulle jag vilja ha ett jobb, men jag tror knappast att jag kommer att hitta något som jag verkligen vill utan en utbildning. Därför fortsätter jag med mina kurser. Så länge. Jag trivs, som sagt, väldigt bra där jag är nu. Trots att plugget tar kål på en (vilket plugg gör INTE det?) så är det bra. Jag gör i alla fall något jag är intresserad av och har nytta av. Det är framtiden som skrämmer mig bara. Jag vet inte alls hur den kommer att se ut.
Kommentarer
Trackback
