sympathyforme

Idag har jag varit så fruktansvärt trött att jag antar att jag i år redan har haft den tröttaste dagen. Jag vad dödsslut redan igår, satt och tänkte på hur skönt det skulle vara att somna under förläsningen och att jag bara ville hem, trots att det som sades var intressant. Jag trodde då att idag skulle bli en bättre dag, jag skulle lägga mig tidigt och allt det där. Men inte gjorde jag det, av vissa (väldigt giltiga) "komplikationer" kom jag ändå inte i säng förrän mycket senare än vad jag tänkt.

Detta resulterade då i att jag som sagt var äckligt trött idag. Den tre timmar långa föreläsningen som började klockan tio var den värsta jag varit med om, trots att det även denna gång var intressant kunde jag inte förmå mig själv att hålla koncentrationen vaken. Den sista halvtimmen var förskräcklig. Jag halvsov och antecknade samtidigt, så min handstil var bra mycket värre än vanligt och jag ser knappt själv var det står. När jag inte skrev, nickade jag faktiskt till ibland, och de allra sista minuterna var jag på väg in i en högst olämplig sömn och hade inte lektionen avslutats då den gjorde kan jag slå vad om att det hela hade slutat med att jag hade dunkat huvudet i bänken och inte bara vaknat till, utan fått uppleva ett fruktansvärt pinsamt ögonblick. Jag kan säga att jag i alla fall piggnade till när jag kom ut i kylan på väg till bussen.

Jag sov i över två timmar efter maten. Jag drömde om mamma, Victor, farfar, katter och badmintonracket. Ikväll ska jag komma i säng tidigt, så länge inga komplikationer uppstår igen. Wish me luck!