ARBETSINTERVJU!

Mitt i all skit får jag ett glädjande telefonsamtal från socialförvaltningen om att jag är välkommen på arbetsintervju hos dem nästa vecka!

WOHOOO!


En glad Emma!

Idag och idag för ett år sedan

För ett år sedan var det studentvecka, och just idag för ett år sedan var det klassfest. En sjukt rolig kväll som innehöll mycket skoj! Bland annat hippie-utklädda lärare, god mat, den roligste brännbolls-matchen ever, jag jagandes Helenus över hela brännbollsplanen för att hon hade chips och sjukt massa skratt. Åh, jag längtar tillbaka!

Denna dag har varit mindre rolig med endast en massa pluggande. Imorgon planerar jag att gå upp tidigt (wish me luck) för en snabb-tur ner på stan för att inhandla diverse grejer. Sedan fortsätter pluggandet, i all oändlighet känns det som. Jag verkar dock inte vara ensam, såhär i slutet av terminen verkar de flesta ha fullt upp. Jag får helt enkelt trösta mig med det. Jag har även skickat ut inbjudningar angående min 20årsfest, så nu hoppas jag att folk tar sig tid och kommer och festar med mig! Vi ska ha det kul, jag lovar!

Nehe. Om man ska ta sig upp i tid imorgon bör man kanske dra sig mot sängen? Jag vet inte vad som är svårast; att komma i säng i tid eller att komma upp ur sängen på morgonen? Ingen av det är lätt.

God natt.


Det själviska arbetet

Sitter och skriver på mitt slutarbete för den här kursen. Ett alldeles speciellt och själviskt arbete som handlar om mig själv endast. Vi har fått i uppgift att skriva vår livshistoria och just nu berättar jag om min helvetiska högstadietid. Får vissa obehagliga flashbacks och börjar nästan längta efter att få berätta om min gymnasieitd istället. Arbetet ska vara på cirka tio sidor, och sådana här arbeten brukar få mig att skriva så tangenterna hoppar ur så tio sidor blir förmodligen inget svårt att få ihop, snarare tvärtom. Jag tycker det är kul att analysera varför man är som man är och berätta om saker som hänt, jag är kanske lite självisk?

Vissa personer i mitt liv lär nämnas fler gånger än andra, hehe. Så ni som känner er träffade som en stor del av mitt liv får väl säga till om ni vill få ert namn fingerat (eller vad det nu heter) eller har önskemål om att ha en snäll kommentar om mig som jag sedan kan analysera.

Ciao!

Kvällspromenix

Mycket tankar och känslor!

Det får bli en kvällspromenix. Mina promenader slutar alltid med att jag går förbi gården som ligger precis här och på en stig genom skogen. Jag lämnar aldrig mina hemtrakter helt i alla fall.


-

How am I supposed to say goodbye?

En fin kväll

Idag var jag väldigt gullig, och till och med lite romantisk. Om jag får säga det själv, haha.

Det har varit fint väder idag. Finare än vad jag trodde och vågade hoppas på. Därför smsade jag dig och vi bestämde att vi skulle ses. Vad som skulle hända hade du ingen aning om, men jag fick plötsligt fullt upp. Handla, baka, städa, gör mig själv i ordning och packa.

Kvart i nio var du här utanför, precis som jag bett dig om. I vanlig ordning fick jag en spirande känsla i hjärtat och jag skyndade mig ner för att möta dig. Du sa att jag var fin, sedan möttes vi i en kram. Jag sa att vi inte skulle gå in till mig, utan att vi skulle gå en bit. Vi började alltså att gå, du var väldigt nyfiken och jag bara log hemlighetsfullt. På vägen dit pratade vi, du berättade saker och jag berättade saker. Precis som vanligt, det kändes bra.

Efter ett tag började husen och byggnaderna ersättats med skog och snart även vatten. Ju längre vi gick, desto längre bort kom vi från stan och "jag kände mig nästan som hemma". Jag ledde dig in på en skogsstig som vi gick på ett tag, på marken var det väldigt blött på flera ställen och vi fick hoppa för att inte blöta ner fötterna helt. Slutligen kom vi fram till en stor gräsplätt, med havet precis i närheten. Utsikten bestod av små öar, månen, någon svan och Ölandsbron som börjat tända upp lamporna. Det såg väldigt fint ut. Jag lade ut en filt, ställde fram choladmuffinsen som jag bakat tidigare idag och godiset som jag köpt. Vi slog oss ner på filten, mumsade i oss både godis och muffins och hade det därefter bara mysigt. Jag vet inte hur länge vi satt där, bara att jag önskade att det aldrig skulle ta slut.

När kylan sedan började bli alltmer påtaglig begav vi oss hemåt till mig igen. Promenaden hem innehöll en massa prat om allt och ingenting och jag insåg hur mycket jag tycker om att prata med dig, hur bra du är på att lyssna på mig och hur mycket jag gillar att lyssna på när du pratar. Precis som det ska vara.

Ja, det var en fin kväll.

Och hade det inte varit för att vi snart ska skiljas åt i nästan tre månader hade jag ansett mig vara väldigt lycklig.

Mina knasiga drömmar

Den senaste tiden har jag drömt en massa knas om nätterna. Först var det bara en massa mardrömmar. Jag drömde om explosioner, köttätande dinosauarier som jagade mig, spöken, att jag var släkt med fel personer och mycket mer. Av någon konstig anledning har dock dessa mardrömmar nästan alltid slutat lyckliga, ibland till och med för lyckligt för att bara vara en dröm. Nu har däremot dessa mardrömmar fått konkurens av BRA och GLADA drömmar. Så pass bra drömmar att jag till exempel idag när jag vaknade blev så sur för att det bara var en dröm att jag slog med handen i sängen och började sura. Förutom denna underbara dröm vaknade jag även av en gång att jag tryckte ihop käken så kraftigt att jag fick fruktansvärt ont i en tand...

En annan konstig sak med dessa drömmar är att det  finns vissa personer som ALLTID är med, vare sig det är en mardröm eller en bra dröm. Vissa personer är jag så glada för i drömmen att de finns där, andra förstår jag inte ens vad de gör där.

Man skulle alltså kunna sammanfatta detta med att jag drömmer ovanligt känsloladdade och starka drömmar just nu. Annars drömmer jag så pass betydelselösa drömmar att jag inte ens väljer att lägga dem på minnet. Men eftersom dessa är så pass starka minns jag dem vare sig jag vill eller inte. Jag har även kommit fram till att jag föredrar att drömma mardrömmar istället för överlyckliga drömmar. För det är allt bra mycket underbarare att vakna från en mardröm och faktiskt inse att det inte är på riktigt, än att drömma om något som man så gärna vill ska hända i verkligheten, men aldrig verkar hända, och inse att det inte heller är på riktigt. Det är så hemskt.

Varför jag drömmer dessa starka drömmar funderar jag ihjäl mig på, och när jag tänker efter är det ganska så glasklart. Jag har helt enkelt väldigt mycket tankar och känslor inom mig just nu och jag väntar på att besked som kommer att avgöra ifall jag kommer gråta ihjäl mig den närmaste tiden eller bara vara väldigt lycklig. Jag antar att detta stör min skönhetssömn och invaderar mina drömmar.

Jag ville bara skriva av mig lite. Nu ska jag sova och se vad jag drömmer inatt, jag hoppas på en mardröm.

God natt!

Grillning är inte för fruntimmer!



Jag just nu, ätandes nudelsoppa till lunch, i brist på annat. Vilket också är en sorts frukost, gick inte upp för allt så länge sedan. Hade kanske sovit ännu längre om det inte vore för mina mer morgonpigga vänner som skickar sms stup i kvarten, haha. Efter min frukost/lunch ska jag försöka dra mig till affären och inhandla något annat än nudlar. Därefter ska jag träffa en snygging ;)

Vad ska folket göra på Valborg? Själv ska jag umgås med vänner här hemma i lägenheten. Börajde med att det bara var jag, Sanna och Becca som skulle hitta på något, men nu verkar det komma fler människor hit, haha. Blir troligen att grilla på min balkong och vi tre tjejer ska INTE sköta det, då vi inte har någon direkt aning om hur man gör. Så om min lägenhet och alla andras hem ska vara kvar här är det nog säkrast om vi står bredvid och tittar på med ett varsitt glas vin i handen. Eller en öl, haha. Får mig att tänka på ett avsnitt från "Full Frys" när Edvin ska fixa en grillkampanj och tar med sig en baklucka till en Toyota, soptunna att grilla i (som man bara behöver hälla i lite bensin i och tända på) och nästan en hundskit ("Nästan en hundskit?" "Ja, det är en KOSKIT!"), för att skapa en riktig grillstämning i affären. Evy klagar på detta och Edvin kontrar med att fruntimmer inte kan grilla "Bernt säger att fruntimmer bara ska stå bredvid och titta på". Eller något liknande, jag tycker faktiskt Bern har rätt här ;)

Nu ska jag ta min cykel (som låter mer som en moped, varför kan jag berätta om vid ett senare tillfälle) och dra till affären.

Ciao!

I'm back!

Hej hopp, det var inte igår!

Jag och bloggen behövde en paus från varandra, men nu känner jag mig redo igen! Jag hoppas att ni inte har saknat mig alltför mycket, i så fall ber jag om ursäkt ;) Har även fått frågor om mitt uppdaterande här så kände kanske att det var dags!

Vad händer för intressanta grejer i mitt liv då? Idag är i alla fall en dryg dag, vaknade upp med världens illamående så någon skola blev det inte för mig idag. Nu mår jag bättre i alla fall och tänkte skicka in uppgiften som ska in idag! Annars är allt fint. Känner mig glad och trivs bättre än någonsin här i Kalmarstaden. Mina planer för hösten är ändrade för 73e gången, men denna plan känns i alla fall bäst! Har sökt ännu en kurs här i Kalmar, Sociologi. Kommer dock under sommaren och även när kursen kommer igång söka jobb så får se vad som händer. Jobben finns ju dock inte i överflöd direkt så det lutar väl åt kursen i alla fall, vilket i och för sig känns bra det också! Jag stannar alltså här i Kalmar, kan inte riktigt tänka mig att flytta härifrån än på ett tag.

Annars vill jag bara informera alla om att jag planerar en 20årsfest för lilla mig någon gång i mitten av juli, så alla som känner sig menade till att komma hit bör inte planera in alltför mycket skit under den tiden. Folk som ej bor i Kalmar, får självklart sovplats här, trots att min lägenhet är liten. Har dock en tanke på att sätta ut ett tält eller något liknande på balkongen så kan folk som vill sova där, haha. Får säkert plats några stycken om man tränger ihop sig!

Nehe, om man skulle ta och göra lite nytta, för en gångs skull. Solen skiner också så funderar att ta en promenad över Skälby gård. Det är en bondgård så jag känner mig allt lite som hemma när jag går där!

Ciao!

VOTE!

Och ikväll röstar vi alla på Darin :)


TÅG!

Yo people!

Jag känner mig för tillfället lite high-tech när jag sitter på tåget med datorn i knäet och head-setet ikopplat. Ja, ni läste rätt, jag sitter på ett TÅG till Vimmerby. Ett fungerande tåg till och med, och inte något rutten buss! Jag kommer dock inte ropa och hurra förrän jag gått av på stationen i Vimmerby, jag litar inte på dessa tåg längre, vilket jag inte verkar vara enam om. Hörde till och med tågvärden säga att "det här tåget är ju inte så bra", så jag har helt enkelt all rätt till att oroa mig.

Idag är en bra dag, trots att min mage fortfarande är åt helt åt skogen (snart även bokstavligt) och att jag fick stressa som en liten idiot för att hinna ner till stationen, det ska liksom bli både skönt och roligt att komma hem en sväng. Jag använde dessutom inte min vinterjacka idag för första gången i år. Den alltså soliga dagen till ära har jag min tunnare jacka som passar att ha i slutet av hösten eller början på våren, min svarta tunnstickade mössa och mina alltför högklackade stövlar. It feeeels GREAT!

Nu ska jag göra en så kallad "nostalig-spelningslista" på spotify. Haha, ska lägga in en massa låtar som får mig att bli nostalgisk och minnas massa skit. Alltid trevligt!

Yo då, people!

Psykologisaker

Imorgon ska jag hem till skogen och min pappa ska hämta mig på stationen i Vimmerby. Jag fick ett sms av Victor där han sa att det var något slags erbjudande på Cubus som han ville ta del av, och bad mig försöka övertala pappa att sticka in dit innan vi drar hem, eftersom Victor inte själv hinner då han går i skolan.

Victor skrev i smset: "Men försök och få pappa att hänga me och kör med dina psykologisaker så att han följer med".

Jag: "Vad för psykologigrejer?"

Victor: "Men jag menar så att han föjler med du borde kunna så att han följer med och köper".

Min bror verkar alltså tro att jag är något telepatiskt under efter att ha läst psykologi i ett halvår och socialpsykologi i knappt två månader. Jag känner mig nästan hedrad. Haha!


Den fruktande gastroskopin!

Jag har idag för första gången i mitt liv fått uppleva en bra läkare. Inte för att jag har så många att jämföra med, men i alla fall. Han sa till mig att "jag ligger väl risigt till om jag inte fixar så det blir bra", jag instämde på det och nu verkar det faktiskt hända saker. Har fått medicin utskriven, fick samma av skolläkaren förra våren och den hjälpte väl sisådär, men jag äter den så länge i väntan på att få göra den fruktade gastroskopin! Seriöst, jag är skitnervös! De kommer liksom föra ner en slang genom munnen på mig och ner i magen, medan jag är vaken! Detta för att undersöka vad mina magbesvär kan bero på. Har läst runt lite på nätet och tydligen ska man fasta i sex timmar innan och inte äta något på några timmar efter skiten. Hoppas jag får göra den tidigt på morgonen och inte på eftermiddagen, då lär jag ju hungra ihjäl. Det får bli att vräka i sig mat innan sex-timmarsgränsen!

Annars var det extremt jobbigt att gå upp kvart över åtta idag, då jag hade tid hos läkaren vid halv tio. Jag var fruktansvärt trött och mådde så illa att när jag satt i väntrummet trodde jag skulle kräkas vilken sekund som helst. Hemskt! Därav hoppade jag över min föreläsning jag hade idag på eftermiddagen och pluggade hemma istället. Sökt sommarjobb i massor har jag också gjort på lite olika ställen, ber och bönar för att jag ska få något! Jag längtar en massor till sommaren, jag bara ser en massa roligt framför mig! Att kunna kom hem från jobbet utan att behöva tänka på skolan och allt vad innebär, bara komma hem och lägga sig ner i soffan. Eller träffa vänner, eller vad som. Min första och kanske sista sommar i Kalmar ska bli bäst!

Till hösten vet jag inte längre vart det blir av. Elevassistentutbildningen verkar inte starta på vissa ställen vilket gör mig orolig för om den kommer att göra det alls. Jag orkar dock inte tänka på det nu, så vi lämnar det! Istället ska jag göra något annat.

Ciao!

Läkaren imorgon!

Efter att ha mått skit de senaste dagarna har jag äntligen tagit tag i mitt liv och bokat tid hos läkaren. Min magkatarr (som jag förmodligen har, även människan jag pratade med när jag ringde antog att det var det) blir bara värre och värre. Har till och med haft spyattacker nu och jag kände väl att det var droppen! Nu är det bara att hoppas på att jag kan få någon medicin som gör allt bra. De receptfria från apoteket hjälper men botar inte direkt.

Nu ska jag försöka få i mig lite mat och sedan plugga. Ciao!

SKIT!

Gah! Bara för att jag ställt in mig helt och hållet på att söka elevassistentutbildningen i Mölndal och skrivit upp mig på varenda jävla bostadssida så kommer det fram NU att utbildningen inte startar i höst!!!!

Skit.

SUNSHINES!

Idag väcktes jag av ett par solstrålar och min första tanke var: förbannade sol! Sedan, några sekunder senare: SOL?!??!??!?!?!

Nu kan våren få komma!

De framgångsrika serierna - därför lyckas dem!

Mina tre favorit tv-serier är Desperate Housewives, Sex and the City och Grey's Anatomy. Desperate Housewives har varit min ABSOLUTA favorit ända sedan det startade. Grey's Anatomy föll mig inte i smaken förrän senare, men när det väl föll var jag fast. Sex and the City började jag egentligen inte att titta på förrän det började bli tal om en film. Jag kan tänka mig att jag absolut inte är den enda i denna värld som har dessa tre serier som favoriter, men vad är det egentligen som fått mig att fastna för just dessa tre serier och varför har dessa blivit så populära? Jag funderade, och kom senare fram till att det finns flera likheter mellan dessa serier.

En stor likhet är On-and-off-förhållandet som huvudkaraktären eller en av huvudkarakätrerna alltid har. I Desperate Housewives är det Susan som har detta med Mike. Tänk själva, hur många gånger har de gjort slut, hur många gånger har de under tiden då de inte varit tillsammans och ibland även haft andra förhållanden däremellan, ändå haft som en magnet mellan dem som gör att de aldrig riktigt verkar sluta tänka på varandra? Likdant är det för Meredith och Derek i Grey's Anatomy. Det är exakt likadant här, trots flera göra-slut-episoder lyckas de ändå alltid hitta tillbaka till varandra, och det även trots Merediths svårigheter med att binda sig. Vilka som har detta On-and-off-förhållandet i Sex and City antar jag att ni redan vet? Just det, Carrie och Mr. Big. Tror knappast det undgått någon då det uppenbarar sig i nästan varenda avsnitt, trots att de ibland redan har "lyckliga" förhållanden med andra.

Andra karaktärer i serierna verkar dock inte tro på förhållanden. Föga förvånanden när de ser deras vänner krångliga fram-och-tillbaka-föhållanden. För att "undvika problem" ägnar de sig istället till att leka runt. Jag menar, se på Alex Karev i Greys, Edie Britt i DH, och Samantha Jones i SATC. Av någon skum anledning verkar det dock alltid sluta i att de sitter i ett förhållanden trots allt. Och allt verkar bra, till någon dör, blir dumpad på grund av att man tydligen fått sin partner sparkad från jobbet eller inser att hon egentligen älskar sig själv mer än sin partner. Kanske borde de fortsätta leka runt?

Ska man bortse från alla kärleksproblem som är övervägande likheter i dessa serier kan vi gå in på sjukdomar. För att få en lyckad serie, måste tydligen någon få cancer och sedan besegra den. Vilka var inte sjuka i cancer om inte Desperate Housewive's Lynette, SATC:s Samantha och Grey's Izzie? En annan likhet är att alla tre var blondiner.

I varje serie finns det också vissa samilngsplatser som huvudkaraktärerna samlas till, där de pratar och skvallrar och delar med sig av händelser i sina liv. I Desperate Housewives sker dessa samlingar alltid hemma hos någon av hemmafrurarna. I Sex and the City är det på det speciella fiket där de fyra väninnorna träffas varje lördagsmorgon(?) och äter frukost och redogör allt som hänt och kommer att hända. I Grey's Anatomy sker detta oftast under lunchen, och om det är i lunchrummet eller i något annat rum varierar.

Sedan finns det den här kaxiga och intelligenta karaktären i varje serie. Vad jag menar med det, är det den här som är alltid har svar på tal, som är realistisk, har båda fötterna på jorden och har en bra utbildning. I Grey's Anatomy har självklart alla bra utbildningar, men sedan har vi ju Cristina Yang. Den här lite kaxiga typen som kan allt och som var bäst i klassen. I Sex and the City är det Miranda Hobes som är den mest pålästa. Hon är hon som gick på Harvard och blev advokat, och för att bli det måste man självklart ha svar på tal på det mesta, vilket ingen kan förneka att hon har. Hon har den här lite kaxiga och ironiska attityden som inte många kan sätta emot. I mitt kära Desperate Housewives är det självklart Lynette som bär denna karkatär. Ni som sett programmet förstår nog varför. Hon är smart, har ett bra jobb och jag tror ingen undgått att lägga märket till hennes ironiska humor och ibland småkaxiga attityd.

Ju mer man tänker, desto fler likheter kommer man på. Jag tror att de här som jag tagit upp bara är några likheter och ju mer serierna fortsätter att rulla (om man bortser från Sex and the City som lagts ner) kommer det att komma fler likheter med tiden. Funderar ni någon gång på att göra en framgångsrik serie, är det kanske några av dessa saker ni ska se till att få med, det verkar ju ha gått bra hittills!



En tanke plus lite annan meningslös skit

I fredags på det examinerande seminariumet berättade en i kursklassen (eller vad man nu kallar det) att killar bedömmer tjejer om de är värda att satsa på, på samma sätt som de bedömmer om de ska köpa en bil eller inte. Utseendet, utrustningen (alltså typ personligheten) och sedan testkör man motorn (och som han i kursklassen sa, "ni förstår själva vad som menas med det"). Jag tyckte detta lät oerhört komiskt och fick upp en massa roliga tankar i huvudet och fick sitta och hålla mig så att jag inte skulle brista ut i ett asgarv. Efteråt sa jag till Sanna att jag förmodligen är en dålig bil och behöver lämnas in på reparation, eftersom jag trots en del "dejtande" fortfarande är så kallad singel (någon mer än jag som tycker att det ordet låter fult?). Sanna kom dock med den briljanta antydningen att en bil behöver en bra förare. Så förmodligen är det dåliga förare jag har haft, haha (jag menar inget personligt till någon)!

Anyway, kände för att dela med mig lite tankar bara. Sitter ännu en kväll i min ensamhet och håller på att gå under av rastlöshet. Har varit ensam två dagar i rad nu vilket är lite av ett rekord nu på ett tag. Jag längtar till på fredag då jag ska gå ut! Visserligen träffade jag folk i skolan idag och jag gör det även imorgon, men det är ändå inte samma sak och det är framför allt på kvällarna jag blir rastlös. På morgnarna och förmiddagarna är jag ändå så pass trött att jag knappt orkar vara social.

Nehe. Knasinlägg som vanligt med absolut noll mening i. Men det är väl det min blogg står för, totalt meningslösa inlägg. Jag bjuder dock på det, jag hoppas ni tycker det är skoj ibland i alla fall, hoho!

Ciao!


En sådan där tråkig kväll

GÄSP! Jag sitter här framför datorn och har oerhört trist och tråkigt. Det är så illa att jag till och med funderar på att gå och lägga mig, men så pass tråkigt att jag faktiskt kommer göra det är det inte. Funderar på att sätta mig och spela lite gitarr eller keyboard, men problemet är att jag inte orkar lyfta mig ur soffan. Jobbigt läge! Inget bra är det på teve heller och att sätta igång en film har jag inte heller lust med. Igår såg jag på "Titanic" och som vanligt blir jag oerhört deprimerad och sorgsen efter att ha sett den, jag förstår egentligen inte varför jag ibland envisas med att se den och hur jag kan tycka om den. Första halvan är i och för sig bra, men när man tänker på hur skit allt kommer att bli sedan blir man ändå deppig. Trots detta är det något fantastiskt över den filmen som jag älskar, och jag antar att det är därför den DVD:n står i min hylla och att den inte kastas i soporna.

Jag gjorde ett försök med att möblera om idag, men det gick inget vidare. Har flyttat några centimeter på mitt skrivbord men det var också det enda som gjordes. Jag vet inte hur jag vill ha det riktigt, det enda jag vet är att jag vill ändra på vissa saker. Det är dock svårt att ändra på vissa saker i och med att lägenheten inte är så stor. Vissa saker måste helt enkelt stå där de står. Sedan är det teven som även den måste stå där den står i och med antennuttaget i väggen, ska jag flytta den måste jag antingen ha sladden liggandes på golvet vilket bidrar till en ökad snubbel-risk här inne eller så måste jag på något vänster dra den upp mot väggen och sedan över taket och jag vet inte allt, vilket bara skulle innebära en massa arbete och då kommer jag fram till att den står bra där den står. Detta innebär då att soffan och bordet också måste stå där det står, så särskilt mycket förändringar i "vardagsrummet"/"matsalen" blir det inte heller. Jag får se om jag ger mig på "sovrummet"/kontoret" ikväll igen, om jag orkar resa mig ur soffan.

För övrigt upptäckte jag nyss att jag börjar klockan NIO imorgon, och även på onsdag. Eller kvart över rättare sagt, i och med den akademiska kvarten. Men ändå, varför ska man hålla på att börja så tidigit? Det innebär att jag snart bör dra mig mot sängen, vilket förmodligen ändå inte kommer att ske. Åh, i vanliga fall brukar vi börja vid kvart över tio vilket är tidigt nog, då går jag liksom upp kvart över nio och är stentrött. Jag förstår inte för fem öre hur jag orkade gå upp innan sex förr i tiden, jag ger mig själv credit för det!

Nehe, då skulle man kanske sätta igång med möbleringen då innan läggdags. Wish me luck!


BÄST HELG!

Denna helg har varit en superhelg, mycket tack vare att Helenus varit här! I fredags var vi som sagt ut och dansade och hade det allmänt skoj! Hon drog dock ikväll och det känns allt lite ensamt och tomt här i lägenheten utan henne. Jag får bara hoppas hon väljer att återvända snart igen, haha.

Och ja, som de flesta kanske vet satt jag bänkad framför teven igår klockan åtta med Helenus bredvid mig som personligt stöd. Det var melodifestivalen som gällde, som jag inte sett tidigare i år, men denna helg hade varit inplanerad sedan LÄNGE att jag skulle sitta och titta på det, med mobilen i handen för att vara redo att rösta järnet, på Darin! Och visst gjorde jag det. Hade laddat mobilen med lite pengar som endast skulle gå åt till att rösta, och som det var värt det, jag blev så fruktansvärt glad när han gick vidare! Dock var jag helt sjukt nervös och uppspelt genom hela programmet och precis innan de ropade ut att han gått vidare satt jag och stenglodde på teven utan att säga ett ljud, för att sedan när de sa hans namn skrika JAAAA!!!! Det var en sådan sjuk lättnad, jag hade seriöst slängt ut teven om han inte gått vidare. Jag älskar hans låt, och folket, ni måste hålla med om att när man jämför hans låt med de andra som tävlade är det helt jävla outstanding. Går han inte vidare till Eurovision är det fan fel på rösträknandet eller så har svenska folket fått spelet, vilket de i och för sig brukar få i sådana här sammanhang. Jag tänker i alla fall rösta järnet då med, om inte mer! Han ska fan vinna!



http://www.darin.nu/?sid=forum&pid=thread&id=125298&page=17

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0